Kategorier
Blogginlägg Lärgården Medicin 1-2 Vård och Omsorgsprogrammet

Medicinska termer för kroppen olika plan, riktningar, rörelser och lägen.

kropp

Medicinska termer för kroppen olika plan, riktningar, rörelser och lägen. intressant kommer att ta tid att lära sig detta Smile
Namn på kroppsdelar
Kranium = skalle
Corpus = kropp
Caput = huvud
Collum = hals
Dorsum = rygg
Thorax = bröstkorg
Abdomen = buken
Pelvis  = bäcken
Extremiteter övre extremiteter = armar nedre extremiteter = ben
manus = hand
palma = handflata
pes = fot
radius strålben i underarmen
ulna = armbågsben

Förstavelser
Ab- av, bort, från, ur (t.ex. abnorm = bort, exempelvis från det normala)
Ad- åt, till, för (t.ex. adduktion = rörelse åt kroppens mittlinje)
Epi- på, ovanpå, efter, utöver (t.ex. epidermis = överhuden)
Ex- från, ur, ut (t.ex. exponera = utsätta)
Hyper- över, i överkant, ökad (t.ex. hyperaktiv = aktiv i överkant
Hypo- under, i underkant, nedsatt (t.ex. hypoaktiv = aktiv i underkant)
Major- större (t.ex. trochanter major = stora benutskottet på lårbenets övre del)
Minor- mindre (t.ex. trochanter minor = det mindre benutskottet på lårbenets övre del)
Par- bredvid, falsk, lik, vid sidan (t.ex. parenteral = bredvid, vid sidan av tarmen)
Per- genom (t.ex. per oralt = genom munnen)
Peri- omkring (t.ex. periost = benhinnan omkring skelettet)
Post- bakom, efter (t.ex. postoperativ = efter operation)
Pre- framför, före (t.ex. preoperativ = före operation)
Sub- under, i underkant, svag, otillräcklig (t.ex. subcutis = underhud)
Super- i överkant, ökad, onormalt stor (t.ex. superego = överjag)
Ändelsen betyder inflammation inflammation i appendix, blindtarmen).

Kategorier
Blogginlägg Lärgården Medicin 1-2 Ronny Ronnys blogginlägg Vård och Omsorgsprogrammet

Medicin 1- 2 kapitel 2 Hälsa och ohälsa

undersökning

Idag har jag börjat att läsa kursboken Medicin 1- 2 kapitel 2, delat in den i två delar idag har jag läst om Hälsa och ohälsa. Det var mycket intressant och lärorikt men det är mycket att ta in men lärorikt

Förväntningar på vårdpersonalen
Det är inte vårdbiträdets/undersköterskans uppgift att ställa diagnos eller att försöka utreda orsaken till vårdtagarens besvär. Det ligger däremot på hennes yrkesansvar att kunna bedöma när sjuksköterska eller läkare måste kontaktas. Hon ska också kunna ge enkel första hjälp.

För att klara dessa uppgifter behövs kunskaper dels i omvårdnad, dels i hur kroppen normalt fungerar. Då förstår man hur sjukdom och skador påverkar olika kroppsfunktioner.

Utifrån denna bas kan man sedan tolka olika signaler om ohälsa och sjukdom, vilket utgör grunden för att man ska handla på rätt sätt i olika vårdsituationer.

Tecken på hälsa och ohälsa
Världshälsoorganisationen, WHO, har definierat hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte enbart frånvaro av sjukdom eller svaghet.
Upplevelsen av hälsa är individuell.

Hälsokorset

Orsaker till sjukdom
Läran om hur sjukdomar uppkommer, och om de förändringar som sker i kroppen, kallas patologi.
Man brukar tala om yttre och inre sjukdomsorsaker. De yttre orsakerna finner man i vår miljö, medan de inre finns i våra arvsanlag. I många fall är det en kombination av flera såväl yttre som inre orsaker som leder till sjukdom.

Symtom
Symtom är tecken på sjukdom. De kan visa sig på olika sätt.
En del symtom pekar direkt på att något organ inte fungerar som det ska, medan andra symtom utvecklas långsamt och är svåra att sätta i samband med en viss sjukdom. Somliga symtom kan bara den sjuka själv uppleva. Andra går att se eller påvisa genom olika undersökningar.

Smärta
Smärta är alltid obehagligt, men den är ändå viktig för att vi ska kunna skydda oss mot skada. Den akuta smärtan är en varningssignal om att något är fel.
Det är inta alla som känner smärta den som har nedsatt känsel märker kanske inte att stenen i skon och kan därför få svåra skador på foten.
Många människor i vårt land lever med långvarig smärta.
Denna kroniska smärta fyller ingen funktion som alarmsignal. Den är bara plågsam.

Olika typer av smärta
Man brukar tala om olika typer av smärta:
vävnadssmärta (nociceptiv smärta)
Nervsmärta (neurogen smärta)
Smärta av okänd orsak (idiopatisk smärta).

Behandling av smärta
Att döva akut smärta med smärtstillande medel kan ibland vara direkt farligt. Det kan förhindra att man får rätt vård eller behandling. Dämpas smärtan kan diagnosen bli svår att ställa.
Vid smärta som pågått mer än sex månader, kronisk smärta, bör därför en ordentlig smärtutredning gör3iS. Behandlingen inriktas därefter på att patienten ska få kunskap om sin smärta kombinerat med avspänningsövningar, sjukgymnastik och en individuellt utprovad läkemedelsbehandling.

Andra metoder att behandla smärta
Sjukgymnastik och fysisk träning kan lindra smärta. En sjukgymnast utformar individuellt anpassade träningsprogram.
Massage kan ge smärtlindring genom att spända muskler mjukas upp. Samtidigt frisätts ämnen som är kroppens egen smärtlindring, endorfiner.
TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) är en metod som aktiverar kroppens eget smärtlindringssystem. Svaga elektriska strömmar överförs från en batteridriven dosa till åttor som fästs på huden.
Ryggmärgsstimulering kan vara ett alternativ då annan smärtbehandling inte ger effekt eller ger för svåra biverkningar.

Undersökningsmetoder
Läkaren har många metoder för att kunna ställa rätt diagnos.
Först talar han/hon med patienten och tar upp en anamnes, som bygger på patientens egen redogörelse för sina besvär.
Eventuellt kan man redan under samtalet komma fram till vad som orsakar besvären, det vill säga etiologin.
Först görs en allmän läkarundersökning. Beroende på vad den visar kan man sedan gå vidare med specifika undersökningar, till exempel
provtagningar
bilddiagnostik
endoskopier
Funktionsundersökningar.

Allmän läkarundersökning
Efter samtal med patienten gör läkaren en allmän undersökning.
I den kan följande ingå:
Inspektera kroppen. Man undersöker då om det finns några synliga förändringar på hud och slemhinnor.
Mäta blodtrycket, räkna och göra iakttagelser över pulsen.
Auskultera, lyssna på hjärta och lungor. Till sin hjälp har läkaren ett stetoskop.
Perkutera, knacka med fingrarna över bröstkorgen. Då urskiljer man ljud som kan ge anvisning om leverns storlek, eventuell vätska i lungsäcken etc.
Palpera, att med sina händer känna på buken eller brösten för att undersöka om det smärtar någonstans, eller om det finns knölar eller förstorade lymfkörtlar. På män brukar läkaren palpera prostatakörteln genom att med en handskbeklädd hand föra in ett par fingrar i ändtarmen.
Pröva rörlighet och styrka i patientens armar och ben.
Undersöka reflexer. När ögat belyses med en lampa, ska pupillen dra ihop sig. Patellarreflexen undersöks genom att läkaren slår med en perkussionshammare mot ett område nedanför knäskålen. Underbenet reagerar då med att rycka till uppåt.
Funktionsundersökningar
Funktionsundersökningar görs för att se hur ett organ fungerar. Man kan exempelvis göra lungfunktionsprov, då man mäter förmågan att andas. Vid allergi kan man göra ett pricktest genom att pricka in olika allergiframkallande ämnen i huden och avläsa reaktionen. EKG, elektrokardiogram, registrerar de elektriska impulserna i hjärtat, så att man kan avläsa hur hjärtmuskeln arbetar. Arbetsprov innebär att man kontrollerar hur hjärta, cirkulation och andning fungerar vid ansträngning. Patienten får under noggrann övervakning trampa på en motionscykel eller gå/springa på ett löpband.

Kategorier
Blogginlägg Lärgården Medicin 1-2 Ronny Ronnys blogginlägg Vård och Omsorgsprogrammet

Medicinska termer

Virologi

I det första kapitel 1 Medicinsk historia kunde man läsa om de olika medicinska specialiteter, men varför slutar dom flesta orden med ”ologi”? 

Medicinska specialiteter – lära om
Anestesi
Narkos och bedövning
Bakteriologi
Bakterier och deras levnadsätt
Cytologi
Cellens byggnad och funktion
Dermatologi
Huden och dess sjukdomar
Endokrinologi
De hormonbildande organen
Geriatrik
Åldrandets sjukdomar
Hematologi
Blodet och dess sjukdomar
Kardiologi
Hjärtat och dess sjukdomar
Kirurgi
Operativa ingrepp
Logopedi
Tal- och språkrubbningar
Medicin
Läkekonst utan operativa ingrepp
Neonatologi
Det för tidigt födda barn
Neurologi
Nervsystemet och dess sjukdomar
Obstetrik
Förlossning
Gynekologi
Kvinnosjukdomar
Odontologi
Sjukdomar
i tänder, tandkött
Oftalmologi
Ögat och dess sjukdomar
Onkologi
Tumörsjukdomar
Patologi
sjukdomar
Pediatrik
Barns sjukdomar
Psykiatri
Psykiska sjukdomar
Radiologi
Medicinsk användning av strålning
Reumatologi
Reumatiska sjukdomar
Thoraxmedicin
Sjukdomar i organ inom bröstkorgen som behandlas med medicinskt
Toxikologi
Gifter och dess verkan på kroppen
Urologi
Sjukdomar i urinvägarna
Virologi
Virus

Ordlista

Afasi svårt att tala och göra sig förstådd.

Anatomi läran om kroppens byggnad.

Dissekera skära upp en kropp och frilägga organ för anatomiska studier.

Epidemi en sjukdom som sprids i ett område eller i ett land.

Mikrobiologi är läran om mikroorganismer, till exempel bakterier, svampar och virus.

Anestesiologi är läran om sövning/narkos och olika bedövningsmetoder.

Diagnostik står för att givet vissa tester, mätningar och observationer avgöra ett systems tillstånd. Ordet diagnos kommer av grekiskans dia (genom) och gnosis (vetande och syfte).

Människans fysiologi, Fysiologi som ämnesbeteckning kan också specifikt avse människans fysiologi (humanfysiologi), när den förekommer vid medicinska fakulteter, även när human-delen ej skrivs ut.

Humanfysiologi är den gren av fysiologin som studerar funktionen i människokroppens organ och organsystem. Framför allt är intresset riktat mot reglering av fysiologiska skeenden i den holopida kroppen. Den del av fysiologin som studerar fysiologiska skeenden i samband med sjukdom kallas patofysiologi.

Patologi är läran om sjukdomar och hur de diagnostiseras, genom analys av molekyler, celler, vävnader och organ. Ordet patologi kommer från grekiskans patos som betyder smärta/lidande/affekt. Termen patologi omfattar både det medicinska specialistområdet som använder vävnader och kroppsvätskor för att erhålla kliniskt värdefull information, samt det vetenskapliga studiet av sjukdomsprocesser.

Molekylärbiologi läran om de minsta beståndsdelar i kroppen celler.

Neuro en förstavelse som visar att det handlar om nervsystemet.
Obducera medicinskt undersöka död människans kropp.
Pandemi en epidemi som sprids från världsdel till världsdel.

Kategorier
Blogginlägg Lärgården Medicin 1-2 Ronny Ronnys blogginlägg Vård och Omsorgsprogrammet

Medicin 1- 2 kapitel 1 Medicinsk historik

Vitruvian man

Idag har jag börjat att läsa kursboken Medicin 1- 2 kapitel 1 Medicinsk historik och redan vart det både intressant och frågor ”hur skall jag kunna lära mig all detta” började Medicinsk historia läste om hur det var i Antiken och hur Hippokrates som undervisade sina läkarstudenter på den grekiska ön.

Hippokrates ansåg att man skulle stödja kroppens egen förmåga till läkning genom att leva sunt och ha en god hygien.

Medicinsk terminologi var en blandning av latin och grekiska, Det är av denna anledning som medicinsk terminologi blivit en blandning av grekiska och latin. (Magsäck heter exempelvis ventriculus på latin och gäster på grekiska. Gastrit betyder inflammation i magsäcken).

Medeltiden till och med 1800-talet, under medeltiden utvecklades den medicinska vetenskapen tämligen lite.

I takt med att kristendomen bredde ut sig, spreds också synsättet att sjukdom var ett straff för att man syndat. Sjukdom var Guds sätt att pröva människors tro.

Vetenskapliga framsteg Konstnären Leonardo da Vind (1452-1518) var mycket intresserad av olika vetenskaper. Hans intresse för människokroppens anatomi ledde till att han i hemlighet dissekerade döda människor.

Hans målning den Vitruvianska mannen, som beskriver människans proportioner, är världsberömd.

Häxjakt,Trots att läkekonsten utvecklades i Europa, var vidskepelsen fortfarande utbredd. Framför allt under 1400-talet, 1500-talet 3ch 1600-talet pågick de så kallade häxprocesserna, som drabbade kvinnor runt om i Europa.

Dessa kvinnor anklaga för att vara häxor och stå i förbund med djävulen. i. Den sista som avrättades för häxeri i Sverige var Anna Eriksdotter, Sotpackan kallad. Hon anklagades för att ha satt förlamning och stumhet på en man och halshöggs därför år 1704.

Sjukhus och vårdinrättningar, De första vårdinrättningarna i Sverige tillkom på medeltiden och kallades för hospital eller helgeandshus. På hospitalen vårdades främst människor med smittsamma sjukdomar, som exempelvis lepra (eller spetälska som det också kallades). Dessa sjukhus var ofta placerade utanför stadsbebyggelsen, och de sjuka fick inte lämna området.

Serafimerlasarettet i Stockholm var det första sjukhus värt namnet som inrättades i Sverige. Det grundades 1752 och styrdes av läkare. Där fanns till en början endast åtta platser, men de utökades snart till trettiosex. År 1775 öppnade Allmänna Barnbördshuset i Stockholm. Där fanns läkare och barnmorskor med en viss praktisk utbildning.

Från sjukvakterskor och jordemödrar till sjuksköterskor och barnmorskor, På helgeandshusen och de tidigaste lasaretten var det så kallade sjukvakterskor, pigor och vakmadamer som skötte om de sjuka.

Först 1724 blev barnmorskeutbildningen statligt reglerad. Den tillkom tack vare förlossningsläkaren Johan von Ho, (1662-1724).

Det var dock inte förrän 1953 som det fastslogs att barnmorskor skulle ha en utbildning till sjuksköterska som grund.

FLORENCE NIGHTINGALE, Den engelska sjuksköterskan Florence Nightingale (1820-1910) var den som första som uttryckte att vård både är en konst och en vetenskap.  
I hela sitt liv kämpade hon för att förbättra sjukvården.
Hon fick smeknamnet ”damen med lampan” eftersom hon under natten gav soldaterna tröst och omsorg.

I Sverige leddes de första sjuksköterskeskolorna av sjuksköterskor som fått sin utbildning av miss Nightingale.

Till en början var det stor variation på den svenska sjuksköterskeutbildningen. Både innehållet och utbildningens längd skilde sig åt mellan olika skolor. Utbildningen kunde omfatta allt från sex månader till tre år.

 År 1957 infördes legitimation för sjuksköterskor för att skilja dem som var kvalificerade från de okvalificerade.

På 1900-talet expanderade sjukvården kraftigt och blev alltmer specialiserad.

 Såväl den medicinska vetenskapen som den medicinska tekniken kommer att fortsätta utvecklas i rasande takt.

Reservdelsmänniskan har redan nu blivit ett begrepp. Man kan byta ut organ och vävnader och operera in proteser.

Sjukdom och bot, olika förklaringsmodeller

Den biomedicinska modellen

Enligt den biomedicinska modellen orsakas sjukdom främst av ärftliga, kemiska, fysikaliska och biologiska skador på cellerna.

Människan och hennes sjukdomar ses endast ur ett perspektiv. Nämligen det biologiska.

Det biomedicinska synsättet är också anledningen till att vår sjukvård är organ.

Det sociala synsättet

Det är allmänt känt att fattigdom leder till minskad motståndskraft mot sjukdom.

I Sverige höjdes medellivslängden med cirka tjugo år under 1900-talet. Detta beror främst på ökad välfärd, som bättre kost, hygien, bostäder, utbildning, arbetsvillkor etc. De sociala faktorerna har stor betydelse för folkhälsan.

Den humanistiska modellen

Den humanistiska modellen strävar efter att synliggöra den enskilda patientens unika drag. Humanismen gör människan inte det sjuka organet – till medelpunkt. Alla människors lika värde, och det unika hos varje individ, poängteras.

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) innehåller grundläggande regler för all hälso- och sjukvård.

Att personalen ta hänsyn till de psykiska och sociala faktorerna vid bemötandet och behandlingen av patienterna.

Helhetssyn (holism)

Enligt helhetsmodellen, eller holismen, är helheten mer än summan av de delar som helheten består av.

Att man tar med även Igenom samverkan mellan biologisk-fysiologisk-kemisk påverkan på cellerna och diverse individuella och sociala förhållanden som minskar individens försvarskraft.

)et holistiska synsättet är även mycket viktigt vid behandling av äldre människor, psykiskt sjuka och dem som blivit sjuka genom sin livsstil. 

Kategorier
Blogginlägg Lärgården Medicin 1-2 Vård och Omsorgsprogrammet

Äntligen kom boken Medicin 1 och 2

medicin1-2

 

 Doctor Äntligen så kom boken Medicin 1 & 2 oj så mycket att läsa men OJ så intressant och OJ vad jag är taggad till tänderna Smile

Kommer nu att läsa igenom boken innan kursen börjar runt den 15 september Doctor  Nyfiken klicka här för att läsa mitt inlägg om Beställt boken medicin 1 & 2

Kategorier
Blogginlägg Lärgården Medicin 1-2 Ronny Ronnys blogginlägg Vård och Omsorgsprogrammet

Boken Medicin 1 och 2 finns inte i lager

CDON

Idag fick jag detta meddelande från CDON Frown börjar om 3 veckor och jag som ville läsa igenom boken innan, shit beställde boken den 11 augusti.

Vi vill meddela att en eller flera varor ur din beställning har blivit försenade från vår leverantör. Vi kan dessvärre inte ge dig något exakt leveransdatum, men lovar att du kommer att få dina varor så fort det bara är möjligt.

Order ID: 44525135
Följande produkt/produkter finns för närvarande inte i lager:
Artikelnummer Benämning Status
4013352840 Medicin 1 och 2 Kvar att leverera

Kategorier
Blogginlägg CSN Lärgården Ronny Ronnys blogginlägg Vård och Omsorgsprogrammet

Sökt studiemedel

Centrala studiestödsnämnden - CSN

Jag skrev tidigare att jag kom in på programmet ”Vård- och Omsorgsprogrammet” och innan jag är helt säker att jag kan börja min utbildning så sökte jag studiemedel från CSN och hoppas på att jag blir beviljad studiemedel annars är risken att jag inte kan börja studera om jag inte nu får ett arbetet? så nu blir det intressant att se deras beslut.

Kategorier
Blogginlägg Lärgården Ronny Ronnys blogginlägg Vård och Omsorgsprogrammet

Kom in på Vård- och Omsorgsprogrammet

Vård- och Omsorgsprogrammet

I går kom beskedet att jag kom in på Vård- och Omsorgsprogrammet med start i augusti.

Jag kommer att förstärka min kompetens med  Vård- och Omsorgsprogrammet  med inriktning personer som har funktionsnedsättning.

Jag kommer att börja läsa:

A-Nivå
Hälsopedagogik 100p
Medicin 1 150p
Vård och omsorgsarbete1 200p

Hälsopedagogik 140811- 140912
Medicin 1 140915- 141024
Vård- och omsorgsarbete 1 141027- 141219

När det gäller kursen hälsopedagogik har jag redan läst denna kurs Smile

Vård- och Omsorgsprogrammet

Vård och omsorgsprogrammet är ett yrkesprogram och vänder sig till dig som vill arbeta inom hälso och sjukvård, psykiatri, äldreomsorg och med personer som har funktionsnedsättning. Efter examen från programmet kommer du ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom hälso och sjukvård och socialtjänst.

Så söker du en undersköterskeutbildning, en personlig assistent utbildning så är det Vård och Omsorgsprogrammet du ska gå.Vill du tex arbeta som undersköterska, skötare i psykiatrisk vård , personlig assistent, boendestödjare eller vårdbiträde

 

Kategorier
Blogginlägg Lärgården Ronny Ronnys blogginlägg Utbildning Vård och Omsorgsprogrammet

Vård och Omsorgsprogrammet

Vård

 

Idag fick jag veta att jag kommer att få läsa Vård och Omsorgsprogrammet  i höst, om det finns tillräckligt som vill läsa på distans Smile några av kurserna har jag läst redan Smile

AB nivå Vård och Omsorgsprogrammet Distans en dag i veckan Start Augusti
Vård
Kursstart: 2014-08-11 Kursslut: 2015-06-12

Hälsopedagogik LG4HÄL0DE44 1:1
Omvårdnad – Hälsa
Kursstart: 2014-08-11 Kursslut: 2014-09-12
Medicin 1 LG4MED01DE44 1:1
Omvårdnad – Medicin
Kursstart: 2014-09-15 Kursslut: 2014-10-24
Vård- och omsorgsarbete 1 LG5VÅR01DE44 1:1
Omvårdnad – Vård och omsorg
Kursstart: 2014-10-27 Kursslut: 2015-12-19
Specialpedagogik 1 LG1SPE01DE44 1:1
Barn och fritid – Specialpedagogik
Kursstart: 2015-01-12 Kursslut: 2015-02-06

Vård- och omsorgsarbete 2 LG1VÅR02DE44 1:1
Omvårdnad – Vård och omsorg
Kursstart: 2015-02-09 Kursslut: 2015-03-27

Psykiatri 1 LG2PSY01DE44 1:1
Omvårdnad – Psykiatri
Kursstart: 2015-03-30 Kursslut: 2015-04-24

tik och människans livsvillkor LG2ETI0DE44 1:1
Omvårdnad – Människan
Kursstart: 2015-04-27 Kursslut: 2015-05-22

Kategorier
Blogginlägg Lärgården Psykologi Ronny Ronnys blogginlägg Utbildning

Psykologi 1

psykologRonny

 

Igår kom jag in på Psykologi 1 50 p flex kurs, känns mycket bra och boken verkar intressant, så den är beställd Smile och det blir på Lärgården

Lev i tiden – Psykologi 1
Lev i tiden – Psykologi 1

En lättillgänglig grundbok för gymnasiets kurs 1 i psykologi.

– Hur gör vi en rättvis personbedömning?
– Varför använder vi försvarsmekanismer?
– Vilka upplevelser stannar kvar i minnet?
Det mänskliga psyket är en outsinlig källa till ny kunskap. Är du nyfiken på människan så följ med på en upptäcktsresa i psykologi.

Varje kapitel innehåller frågeställningen Fundera och avslutas med Sammanfattning. I boken finns tips på skönlitteratur och filmer som kan fungera som diskussionsunderlag och fördjupning i ämnet.

Nya avsnitt:
– Anknytningsteorier
– Neuropsykologi
– Behov och känslor
– Psykisk hälsa
– Stress och stresshantering
– Kriser och krishantering
– Behandling av psykisk ohälsa

Prov läs den här