Kategorier
Blogginlägg Idrott Lärgården Ronny Ronnys blogginlägg Specialpedagogik 1 Specialpedagogik 2

Bilda en handikappsektion/förening

100455

I och med att jag har läst Specialpedagogik 1 & 2 och att jag har ett brinnande intresse för barn idrott så har jag nu beslutat att försöka  bilda en handikapps sektion/föreningen, så jag har skickat ut några förfrågningar till olika föreningar om dom är intresserade att ta i mot oss .

Så här har jag skrivit

Ärende Motion till xxxxxxx
Rubrik: Bildande av handikappssektion.
Motionär: Ronny Forslöf
Yrkande: Jag yrkar (Föreslår) att årsmötet säger ja till ett bildande av en handikappssektion.

Bakgrund:
En aktiv fritid betyder mycket för glädjen, för hälsan och för att få vänner!
Idrott är viktigt såväl för den fysiska som för den psykiska hälsan. Idrott bidrar till att höja livskvaliteten. Det är positivt och bidrar till att vi håller oss friska längre, orkar mer och mår bättre. Vårt välbefinnande ökar om vi får möjlighet att vara ute i frisk luft kombinerat med att vi rör på oss. Idrott är viktigt för barn, eftersom barn har ett spontant behov att röra på sig. När barn idrottar lär de sig många färdigheter, från att förbättra de fysiska färdigheterna, öka självförtroendet till att lära social gemenskap. Alla barn ska ha rätt att få idrotta. Det är viktigt att barn har möjligheten att idrotta på sina egna villkor. För barn med funktionsnedsättning varierar möjligheterna att idrotta och framför allt möjligheterna att delta i föreningslivet. Här har föreningarna ett stort ansvar att ta för att så långt det är möjligt göra det möjligt för barn med funktionsnedsättning att kunna delta i en förening på sina egna villkor.
Det är viktigt att förstå varför barn och unga med funktionshinder upplever sig missgynnade när det gäller idrott och fysisk aktivitet. Utan inlevelse och förståelse för problematiken, såsom de möter den, är det svårt att undanröja hindren. När man väl gjort klart för sig att det gäller att flytta fokus från att se hinder till att se möjligheter, blir det lättare att hitta allt det som de faktiskt klarar av. Denna inställning är betydligt fördelaktigare än den gamla traditionella som uppehöll sig vid vad barn och unga med funktionshinder inte klarar av, eller snarare det vi föreställer oss att de inte klarar
Varför särbehandlas då barn och unga med funktionshinder i samband med idrott och fysisk aktivitet? Faktum är att funktionsnedsatta individer missgynnas i snart sagt alla sociala sammanhang. Idrott och fysisk aktivitet är inget undantag. Olika förklaringar till och teorier kring detta förhållande har diskuterats genom åren.

Inkludering behövs också därför att barn med funktionshinder gynnas av en väl genomtänkt metod och undervisningsstrategi. De mår bra av förbättrad kondition och hälsa, av att lära sig nya saker, av att träffa andra människor och av att förstärka sin självkänsla och sitt självförtroende – precis som alla barn och unga i föreningar gör.
Så här ser vår idé ut:
XXXXXXX Handikapps sektion ”stars” om årsmötet godkänner oss som en sektion inom XXXXXXX söker vi medlemskap hos Svenska handikappförbundet.

Styrelsen ingår förutom mig själv, 4 personer med kompetensutbildning riktat mot personer med en funktionsnedsättning.

Undersköterska som arbetar som personligassistent.
Förälder som har ett barn som är utvecklingsstöd.
Personligassistent som arbetar med ett rullstolsbundet barn.
Vårdare som arbetar med dagligverksamhet.

Vi vänder oss till barn med en funktionsnedsättning ”Utvecklingsstörning” som vill idrotta, vilken idrottsgren är inte helt klart men fotboll är det första vi kommer att se hur intresset är.

Grovplanering
Tidsperiod
November – oktober 2013 Se vilka rekryterings områden som vi skall vända oss till att sprida att vi finns.
Arbeta upp en organisation.
Få i gång vår egen hemsida.

Januari- februari 2014 Lämna ut informations blad om vår verksam het samt intresse blankett.

Mars Informationsmöte för intresserade föräldrar.

April Startar vi upp vår verksamhet med träningar.

Kategorier
Blogginlägg Lärgården Ronny Ronnys blogginlägg Specialpedagogik 1 Specialpedagogik 2 Utbildning

Beställt boken om Specialpedagogik och funktionshinder

specialpedagogik-och-funktionshinder

 

Idag har beställt boken om Specialpedagogik och funktionshinder som är skriven av Jakobsson, Inga-Lill Nilsson, Inger som ges ut av förlaget Natur & Kultur, från Riksförbundet Attention

Jag vart rekommenderad denna bok av vår lärare i kursen Specialpedagogik 2, så här beskriver man boken:

I varje skolklass finns elever med olika förutsättningar och behov därför är det angeläget att alla lärare har kunskap om specialpedagogik och funktionshinder. Denna gedigna grundbok belyser de vanligaste funktionsnedsättningarna ur ett pedagogiskt perspektiv med utgångspunkt i lärares yrkesroll.

I olika kapitel behandlas utvecklingsstörning, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (ADHD, Aspergers syndrom, autism, koncentrationssvårigheter m.fl.), fysiska funktionsnedsättningar samt läs-, skriv- och matematiksvårigheter.

Här finns rikligt med återkoppling till den pedagogiska praktiken samt tillgång till förklaringsmodeller för att hantera situationer som uppstår i vardagen.

Specialpedagogik och funktionshinder är det vinnande bidraget i Natur & Kulturs manustävling i pedagogik 2010. Så här skriver juryn i sitt utlåtande: Specialpedagogik och funktionshinder är ett gediget, balanserat och forskningsanknutet verk som bottnar i solida erfarenheter. Författarna har valt att behandla ett område som är angeläget för alla blivande lärare. På ett sakligt och engagerat sätt lyckas de förmedla de grundläggande kunskaper inom området som krävs för att kunna se och möta olika elevers behov i en inkluderande lärmiljö.

Här kan provläsa boken, klicka här

 

Kategorier
Blogginlägg Lärgården Ronny Ronnys blogginlägg Specialpedagogik 1 Specialpedagogik 2 Utbildning

Akut lösning påTele 2 arena blev brant ramp

I går läste jag en artikel i Dagens Nyheters nätupplaga
(Publicerad 2013-09-10 15:34)

Att Stockholmsarenan är långt ifrån färdig – särskilt inte för personer med funktionshinder.

Jag tycker det är viktigt att man har en Inkludering och Integrering av personer med en funktionsnedsättning i vårt samhälle för det är mycket viktigt att man tar bort alla funktionshinder som uppkommer i relation till den omgivande miljön.

Artikeln i sin helhet

Branta ramper där rullstolarna kanar, glasrutor utan kontrastmarkering, dörrar som inte öppnas och bara en angöringsplats för färdtjänst.
Stockholmsarenan är långt ifrån färdig – särskilt inte för personer med funktionshinder.

Redan efter första fotbollsmatchen var kritiken hård mot Tele 2 arena. Precis som på grannen Globen hade handikapplatserna placerats så att rullstolsburna inte såg någonting när personerna på raden framför reste sig upp.

SGA Fastigheter har nu ordnat ett provisoriskt podium så att rullstolarna kommer upp en halvmeter. DN var med när flera organisationer för funktionshindrade samt tillgänglighetsansvariga politiker bjöds in för en extra husesyn och för att testa akutlösningen.

Sikten från podiet på långsidan är bra men när Nisse Duwähl ska bromsa för att rulla nedför podiet kanar rullstolen och är nära att välta nedför den glatta ytan.

– Det här är en säkerhetsrisk som de måste åtgärda. Det är väldigt lätt att tippa och det går inte att bromsa för det är för brant och halt, säger Nisse Duwähl.

Han är Bajen-fan och ser de aktiva sittplatserna som ett dilemma.

– I England har man förbjudit folk att ställa sig upp under matcherna. Men hur ska man stoppa den reflexen. Jag vet själv, innan jag började använda stol, så ställde jag mig upp när det blev mål, det är ju bara så, säger Nisse Duwähl.

SGA Fastigheter äger stadens fem sportarenor och har vd:n på plats som lovar att justera rampen.

– Vi har löst problemet efter den första matchen och kritiken. Vi får prova oss fram, men kan permanenta lösningen om den fungerar, säger Mats Grönlund.

Ewa Samuelsson (KD), ordförande i kommunstyrelsens råd för funktionshindersfrågor, är nöjd med bolagets snabba reaktion.

– Det är bra att man är lyhörd och löste problemet snabbt. I Berlin har man möjlighet att höja och sänka golvet vid olika evenemang. Det var ett krav att tillgängligheten skulle byggas in redan från början, med gott om handikapplatser, 130 stycken, och handikapptoaletter, säger hon.

Vi fortsätter runt arenan som fortfarande är en stor byggarbetsplats. Mycket är otillgängligt – inte bara för funktionshindrade. Få automatiska dörrar öppnar sig som de ska. Överallt ligger byggbråte och i taken hänger lösa kablar. Den gravt försenade arenan ska slutbesiktigas först den 30 oktober.

– Tyvärr har vi hamnat i den här tidssituationen. Det är ytterst olyckligt att vi öppnar innan det är helt färdigt. Vi frågar byggbolaget varje dag när det är klart, troligen först fram i vår, säger Mats Grönlund.

Under rundvandringen upptäcks fler problem. Entrédörrarna i glas saknar kontrastmarkering vilket gör att man lätt går in i dem, synskadad eller inte. Det saknas ledstråk till informationsdisken, det finns bara en plats där taxi kan stanna och för att boka handikapplats kan man inte använda Ticnet.

– Man får inte beställa via nätet eftersom det tyvärr missbrukas av andra. Däremot behöver man inte ta sig hit för att hämta biljetterna utan kan få dem hemskickade, säger Mats Grönlund.

Men hissarna är rymliga, hörsel­slingorna installerade och vid kiosker och barer finns en rullstolsanpassad nedsänkt del. DHR:s representant Annika Sjöstedt är försiktigt positiv trots att mycket återstår att göra.

– Jag vill se det i praktiken innan jag kan bedöma om det är bra eller dåligt. Det verkar vara långa avstånd och finns också bara en angöring för taxi, det är lite snålt, säger Annika Sjöstedt.

Källförteckning

DN
http://www.dn.se/sthlm/akut-losning-patele-2-arena-blev-brant-ramp/

Kategorier
Blogginlägg Lärgården Ronny Ronnys blogginlägg Specialpedagogik 1 Specialpedagogik 2 Utbildning

NPF- Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

hämtaNu har jag läst färdigt kursen Specialpedagogik 1 och fått lära mig att jag har ett Neuropsykiatriska funktionsnedsättning, efter som  dyslexi och språkstörningar kan ses som neuropsykiatriska.

Fakta
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är svårigheter som beror på hur hjärnan arbetar och fungerar. De vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna är ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och Tvångssyndrom – OCD.

Även relaterade tillstånd till exempel dyslexi och språkstörningar kan ses som neuropsykiatriska. De olika diagnoserna är närbesläktade och det är vanligt att samma person har flera diagnoser.
Personer med NPF har ofta svårigheter med:
reglering av uppmärksamhet
impulskontroll och aktivitetsnivå
samspelet med andra människor
inlärning och minne
att uttrycka sig i tal och skrift
motoriken
Många människor har de här svårigheterna i större eller mindre grad. När svårigheterna är så stora att de kraftigt påverkar individens utveckling och möjligheter att fungera i samhället blir de en funktionsnedsättning.
Orsaker till NPF
Ärftlighet
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är betydligt vanligare i vissa släkter än i andra. Det tyder på att det finns en ärftlig benägenhet att utveckla neuropsykiatriska problem. Men exakt varför vissa drabbas och andra inte är oklart. Det finns vissa faktorer som ökar sannolikheten för NPF. Vanliga riskfaktorer är påfrestningar under graviditeten, förlossningen eller i nyföddhetsperioden såsom för tidig födsel, näringsbrist i moderkakan eller tidig hjärnhinneinflammation. De flesta barn som har varit utsatta för någon riskfaktor utvecklas dock helt normalt. Det finns också sjukdomar vars symtom i sällsynta fall kan uppfylla kriterierna för ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Det gäller vissa kromosomavvikelser, epilepsi och några ämnesomsättningssjukdomar.
Miljöpåverkan
Dålig uppväxtmiljö kan inte orsaka neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Däremot kan en ogynnsam omgivning förvärra problemen. Det fungerar också tvärtom. En bra miljö med förstående anhöriga, vänner, lärare, chefer och arbetskamrater, underlättar och minskar symtomen samt gör det lättare att leva med funktionsnedsättningen.
Leva med NPF
Småbarn
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ger sig ofta till känna under barndomen. Ibland märks problemen tydligt redan under de första åren, ibland rör det sig om lindrigare svårigheter som bara kommer till uttryck i vissa situationer. Ett tidigt tecken kan vara att barnet inte lär sig tala inom förväntad tid.
Många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är påtagligt överaktiva. De har ovanligt svårt att sitta still, hoppar från en aktivitet till en annan och hamnar lätt i konflikter med andra barn. De kan också vara alltför passiva, drömmande och tidvis avskärmade. De kan ha svårt att anpassa sig till en grupp och svårt att förstå hur man gör när man leker. Vissa barn kan få häftiga utbrott utan att omgivningen förstår varför och en del barn är motoriskt klumpiga.
Skolbarn
I skolan ställs krav på att kunna anpassa sig och följa uttalade och outtalade regler. Därför blir neuropsykiatriska problem ofta synliga i samband med skolstarten. Det är lätt att barnen missförstås som bråkiga och det är vanligt att de hamnar i konflikter med sina klasskamrater. Många av barnen har dessutom inlärningssvårigheter. Det kan vara läs- och skrivproblem, svårigheter att förstå eller koncentrationssvårigheter.
Tonåringar
Ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hamnar ofta utanför den sociala gemenskapen. De impulsiva hamnar lätt i olämpliga kamratgäng och de inåtvända blir ofta ensamma, såvida de inte kan bevara kompisrelationer genom sina intressen. Många har dåligt självförtroende och några drabbas av depressioner. Därför är det väldigt viktigt med stöd, vägledning och närvarande vuxna under tonåren.
Vuxna
När den påfrestande tonårstiden är över upplever många en förbättring. De som fått rätt hjälp och stöd lär sig så småningom att förstå sig själva och att klara vardagslivet allt bättre. Problemen växer inte bort, men genom mognad och livserfarenhet lär sig många att kompensera sin funktionsnedsättning. Undersökningar som följer upp vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar visar dock att många är sjukskrivna eller förtidspensionerade på grund av stresskänslighet och anpassningsproblem.

Anhöriga
De svårigheter som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har syns inte utanpå. Därför är omgivningen ofta oförstående inför känsloutbrott, annorlunda reaktioner eller avvikande socialt beteende.
När det gäller barn och ungdomar är det alltid de vuxna som har ansvaret. Det är deras ansvar att skaffa sig kunskap så att varje barn blir begripligt. Det är också de vuxnas ansvar att skaffa sig verktyg för att hantera barnet. Detta är oftast lättare sagt än gjort eftersom det fortfarande finns stora brister i omhändertagandet av barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i samhället.
Även vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan behöva hjälp och stöd i vardagen för att klara kontakten med socialtjänsten, sjukvården, försäkringskassan och arbetsgivaren.

Källförteckning:
attention-riks.se. Attention.NPF- Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. (hämtat 20130910)
http://www.attention-riks.se/index.php/npf1.html

Kategorier
Blogginlägg Lärgården Ronny Ronnys blogginlägg Specialpedagogik 1 Utbildning

Slutbetyg i Kursen Specialpedagogik 1 blev C

c

Idag fick jag mitt slut betyg för kursen Specialpedagogik 1, det vart ett C som motsvara ett VG om vi skulle använt oss av det gamla betyg system.

(Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.) jag var så nära ett B.

Med tanke på att jag inte har någon erfarenhet att jobba med personer med funktionsnedsättning så är detta ett bra betyg.

Det nya betygsskalan består av en sexgradig skala av betygen A – F. Betygen A – E är de godkända nivåerna och F motsvarar icke-godkänt.

Betyget A motsvarar det nuvarande MVG
Betyget B motsvarar ett betyg mellan nuvarande VG och MVG
Betyget C motsvarar nuvarande VG
Betyget D motsvarar ett betyg mellan nuvarande G och VG
Betyget E motsvarar nuvarande G
Betyget F motsvarar nuvarande IG

Nationella betygskriterier finns för betygen A, C och E. Övriga betyg delas ut godtyckligt om en elev befinner sig mellan två betyg. Till exempel erhålls betyget B om eleven uppfyller kraven för betyget C samt är på god väg att uppnå kraven för betyget A. Om eleven inte uppfyller kraven för betyget E erhålls betyget F. Om underlag för elevens kunskaper saknas ges ett streck istället för ett betyg.

 

Betyget C (Skolverket)
Eleven beskriver utförligt olika funktionsnedsättningar och deras konsekvenser för människors liv, lärande och deltagande i olika
sammanhang. Dessutom redogör eleven utförligt för hur likvärdighet, tillgänglighet och delaktighet kan skapas i olika situationer med
hjälp av specialpedagogiska arbetssätt och hjälpmedel.

I beskrivningar och redogörelser använder eleven med viss säkerhet centrala
begrepp samt förklarar samband och drar välgrundade slutsatser.

Eleven söker och bearbetar med viss säkerhet information från olika källor samt värderar den med nyanserade omdömen.

Eleven planerar, organiserar och utför vanligt förekommande arbetsuppgifter och aktiviteter efter samråd med handledare. I arbetet
väljer och använder eleven redskap och metoder som passar för uppgiften.
Eleven diskuterar utförligt sin egen och andras roll och
betydelse samt tar utgångspunkt i det vid sitt eget handlande.
Dessutom interagerar eleven, samt kommunicerar med viss säkerhet,
i samarbete och möten med människor.

Eleven gör en noggrann dokumentation av utförda uppgifter och aktiviteter. I dokumentationen använder eleven med viss säkerhet relevanta begrepp. När arbetet är utfört utvärderar eleven uppgifterna och aktiviteterna med 3
nyanserade omdömen utifrån uppsatta mål. I utvärderingen diskuterar eleven utförligt möjliga alternativa lösningar och föreslår vid
behov förbättringar.

Eleven diskuterar utförligt egna och andras attityder, värderingar och handlingar i relation till människor med funktionsnedsättningar. I
diskussionen framför eleven välgrundade argument för sina åsikter samt visar respekt för andras åsikter.

När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

 

Kategorier
Blogginlägg Lärgården Ronny Ronnys blogginlägg Specialpedagogik 1 Utbildning

Betyg C på inlämnings arbetet nr 3

C
Idag fick jag svar på min fjärde Individuell examination och det vart betyg C innebär (viss säkerhet) som jag skrev i mitt föra inlägg (men tanke på att jag inte har någon erfarenhet att jobba med personer med funktionsnedsättning så är det ett bra betyg och jag är nöjd

Kategorier
Blogginlägg Lärgården Ronny Ronnys blogginlägg Specialpedagogik 1 Utbildning

Specialpedagogik 1 vecka 5

ronnyjobba

 

Måndag och en ny vecka börjar och det är den sista veckan i kursen Smile denna vecka kommer jag att komplettera kursbetyget lämna in min utvärdering och förbereda mig för nästa kurs som börjar nästa måndag Specialpedagogik 2 Smile

Kategorier
Blogginlägg Lärgården Ronny Ronnys blogginlägg Specialpedagogik 1 Utbildning

Individuell examination avsnitt 4

omslag

 

I kväll lämnade jag min färde Individuell examination
Så den förra Individuell examination 3 fick jag ett C så hoppas jag på att bli godkänd förstås ett E så ett högre betyg blir bara bonus

 

Kategorier
Blogginlägg Lärgården Ronny Ronnys blogginlägg Specialpedagogik 1 Utbildning

Betyg C på inlämnings arbetet

C

 

Idag fick jag svar på min tredje Individuell examination (Läs mer ) och det vart betyg C innebär (viss säkerhet) men tanke på att jag inte har någon erfarenhet att jobba med personer med funktionsnedsättning så är det ett bra betyg och jag är nöjd och fick se för mig själv att det går bra att skicka upp svaren utan massa annan information.

Betygen så här långt ,B,C,E spännande en inlämning kvar Smile

Kategorier
Blogginlägg Lärgården Ronny Ronnys blogginlägg Specialpedagogik 1 Specialpedagogik 2 Utbildning

Växande antal diagnoser skapar nya identiteter

wvzf7ehgi1ntq8jidgv1cw

Jag har just lyssnat på en mycket intressanta radioprogram som berör mig och det som jag läser om just nu. (specialpedagogik 1) Filosofiska Rummet på P1 där man diskuterar vad psykiatriska och neuropsykiatriska diagnoser gör med vår bild av normalitet och sjukdom.

Mycket intressant och lärorikt men framför allt jag känner igen mig

Om programmet

Nya tider, nya dignoser.  Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Karin Johannisson, professor i idé och lärdomshistoria och Rolf Alzén, läkare och docent i medicinsk humaniora diskuterar vår tids psykiska lidande.

Panikångest, depression, bipolär sjukdom, ADHD och Asberger. Floran av diagnoser växer, och skapar nya bilder av vilka vi är. För många är diagnosen  en befrielse och en bekräftelse på att det lidande man upplevt har en orsak. Samtidigt riskerar utrymmet för det normala att krympa. I boken Homo Patologicus – medicinska diagnoser i vår tid, beskriver filosofen Fredrik Svenaeus dilemmat med diagnoser och det är också ämnet i programmet.

Lyssna på programmet här!