Kategorier
Blogginlägg Psykiatri 1 Ronny Ronnys blogginlägg Vård och Omsorgsprogrammet

Lagen om psykiatrisk tvångsvård

Idag har jag fördjupat mig i Lagen om psykiatrisk tvångsvård, och läste mer om Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT från 1177.se, tyckte dom beskrev lagen på ett bra och pedagogiskt sätt.

Jag förstår att den behövs men tycker den är lite läskig eftersom man frihetsberöva en person, jag har inge erfarenheter men i vissa fall är lagen en räddning.

Vård vid allvarlig psykisk störning
Nödvändigt med tvångsvård i vissa fall

En person som har en allvarlig psykisk störning kan tvingas att bli vårdad mot sin vilja med så kallad psykiatrisk tvångsvård. Det är ett stort ingrepp i integriteten att tvingas till vård, men ibland kan det vara nödvändigt om man till exempel är psykotisk och har självmordstankar eller är farlig för andra människor. Då kan man behöva vård dygnet runt på ett sjukhus eller någon annan psykiatrisk vårdinrättning, så kallad sluten psykiatrisk tvångsvård. Ibland kan man få vården inom det som kallas öppen psykiatri.

Om det är nödvändigt kan även barn och ungdomar vårdas med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Tvångsvård är noga reglerat i lag
Att tvingas till vård mot sin vilja är ett allvarligt ingrepp i integriteten och kan upplevas mycket kränkande. Därför är tvångsvård noga reglerat i lagen om psykiatrisk tvångsvård och andra författningar. Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, finns för att skydda både den som blivit psykiskt sjuk och omgivningen. Lagen följer internationella konventioner.

Läkare skriver vårdintyg
När man har en allvarlig psykisk störning och inte går med på frivillig vård måste man bli undersökt av en läkare som kan utfärda ett vårdintyg. Läkaren får bara utfärda vårdintyg om villkoren i lagen om psykiatrisk tvångsvård uppfylls.

Ibland kan undersökningen inte göras på grund av att man vägrar eller är våldsam. Då har läkaren möjlighet att tillkalla hjälp från polisen, som till exempel kan ta sig in i lägenheten eller hämta till läkarundersökningen. Om det ändå inte går att genomföra undersökningen får läkaren skriva ner sina iakttagelser och ta med vad närstående och andra i omgivningen berättar.

I ett vårdintyg beskriver läkaren vilka skäl det finns för tvångsvård. Ett avgörande skäl är att man inte går med på frivillig vård.

Om man går med på att själv ta sig till ett sjukhus eller en vårdinrättning, som är behörig att bedriva tvångsvård, kan närstående eller personal följa med som ledsagare. Om man vägrar blir det polisens uppgift att se till att man transporteras till sjukvårdsinrättningen och tas om hand av vårdpersonalen där.

Chefsöverläkaren fattar beslut om tvångsvård
När man kommer till sjukhuset eller vårdinrättningen blir man undersökt på nytt. Sedan ska chefsöverläkaren inom ett dygn besluta om man ska tas in för sluten psykiatrisk tvångsvård eller inte. Chefsöverläkarens beslut ska grunda sig på undersökningen och vårdintyget som inte får vara äldre än fyra dagar. Det får inte vara samma läkare som har skrivit vårdintyget som fattar beslut om sluten psykiatrisk tvångsvård.

Tvångsvården får aldrig pågå längre än nödvändigt. Därför ska chefsöverläkaren löpande pröva om det finns skäl för att inte längre vara tvångsvårdad. Om läkaren kommer fram till att sluten psykiatrisk tvångsvård inte längre behövs kan man i stället vårdas inom öppen psykiatrisk tvångsvård eller skrivas ut.

Vid öppen psykiatrisk tvångsvård kan man ha kontakt med den öppna psykiatrin, men man vårdas fortfarande enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård och det är chefsöverläkaren som är ansvarig för den.

Vårdplan beskriver den vård man ska få
En vårdplan ska upprättas så snart som möjligt efter beslutet om tvångsvård. I vårdplanen ska det stå i stora drag vad vården ska innehålla, både på kort och längre sikt. Patienten ska helst själv vara med i vårdplaneringen, men om det inte går ska orsaken finnas med i planen. Närstående kan vara med i vårdplaneringen om patienten samtycker till det och chefsöverläkaren inte tycker det är olämpligt.

Frågor om behandlingen, exempelvis medicinering, avgörs ytterst av chefsöverläkaren. Patientens önskemål ska så lång som det är möjligt beaktas. Det är viktigt att vården tar hänsyn till patientens egna upplevelser av behandlingen och använder så lite tvång som möjligt.

Vissa tvångsåtgärder
Det kan bli nödvändigt att man hålls fastspänd eller avskild från andra patienter en kortare tid, men om det pågår i mer än fyra timmar måste vårdpersonalen rapportera det till Socialstyrelsen. Personalen ska även rapportera om man har fått läkemedel mot sin vilja.

När man vårdas med tvång inom den slutna psykatriska vården får man inte röra sig fritt utan begränsningar på sjukhuset. Man kan bli kroppsvisiterad och får inte ha eller ta narkotika, alkohol eller annat som motverkar vårdens syfte. Chefsöverläkaren kan besluta att brev och paket granskas så att de inte innehåller till exempel narkotika. Man får inte heller ha föremål som man kan skada sig själv eller andra med.

Chefsöverläkaren kan ge tillstånd till permission från sjukhuset. Det kan vara ett led i vårdplanen som syftar till att man inte längre ska behöva tvångsvård eller att man efter en tid kan gå över till öppen psykiatrisk tvångsvård.

Förvaltningsrätten kan förlänga tvångsvården
Om chefsöverläkaren anser att tvångsvården måste fortsätta längre tid än fyra veckor ska det prövas av förvaltningsrätten. Då har man som patient rätt till ett offentligt biträde. Förvaltningsrätten kan besluta om fortsatt vård under högst fyra månader. Därefter kan förvaltningsrätten göra en ny prövning och ge chefsöverläkaren rätt att fortsätta tvångsvården med högst sex månader åt gången. Tvångsvården kan pågå under flera år, men det är ovanligt.

Om man vårdas frivilligt inom den slutna psykiatrin men chefsöverläkaren anser att man har försämrats så att tvångsvård blivit nödvändig, måste en annan läkare skriva vårdintyg. Först då kan chefsöverläkaren besluta om sluten psykiatrisk tvångsvård. Dagen efter att man har tagits in för tvångsvård ska förvaltningsrätten få beslutet för prövning.

Rätt till stödperson
Som patient har man rätt till en stödperson och att få information om den möjligheten. Man kan få en stödperson utsedd även om man inte har begärt det. Det är patientnämnden i landstinget som utser stödpersoner. Man har rätt att vägra ha en stödperson.

Stödpersonen, som har tystnadsplikt, ska inte arbeta på den vårdinrättning där man vårdas. Personen ska vara ett stöd i personliga frågor under sjukhusvården och även en tid därefter. Om man vill kan stödpersonen övergå till att vara kontaktperson enligt socialtjänstlagen. Socialnämnden i den kommun där man bor ska underrättas om detta av patientnämnden. I praktiken har en kontaktperson samma funktion som en stödperson men hjälper till när man vårdas på frivillig väg.

Närstående har stor betydelse
Närstående kan vara mycket viktiga för en psykiskt sjuk person som kanske är förvirrad och riskerar att skada sig själv. En närstående kan till exempel ta kontakt med en läkare för att den som är psykiskt sjuk ska få en bedömning av om det behövs ett vårdintyg. Dessutom är någon närstående ofta delaktig i beslut om vården eftersom det står i lagen att vårdplanen bör upprättas i samråd med närstående.Vård vid allvarlig psykisk störning

 

Kategorier
Blogginlägg Ronny Ronnys blogginlägg Vård och Omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsarbete 1

Praktikplats klar

pratikplats

Idag fick veta var jag skall göra min APL, det vart i Trångsund/Stortorp, spännande skall det bli.

Kategorier
Blogginlägg Ronny Ronnys blogginlägg Vård och Omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsarbete 1

Betyg A examination 1

A

Idag hade jag muntligt examination i vård och omsorgsarbete, en fallbeskrivning och jag var så laddad och super taggad kanske lite överladdad men det gick väldigt bra tyckte jag och jag fick ett A för detta Smile och det är första gången jag fick ett A för muntlig examination Smile

Betyget A
Eleven utför i bekanta situationer och efter samråd med handledare vård- och omsorgsuppgifter på ett etiskt, estetiskt, hygieniskt och ergonomiskt sätt samt anpassar vid behov utförandet i samråd med handledare

Eleven anpassar med säkerhet sin kommunikation till mottagaren och samarbetar med andra.

Dessutom uppmärksammar eleven efter samråd med handledare den enskilda människans behov och förutsättningar.

Eleven redogör också utförligt och nyanserat för hur smitta och smittspridning förhindras.

Kategorier
Blogginlägg Ronny Ronnys blogginlägg Vård och Omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsarbete 1

Muntlig examination

Ronny pratikant

Klockan 10 idag skall jag ha muntlig examination i Vård och omsorgsarbete 1 ”fallbeskrivning” och det känns okej har läst på men kommer säkert glömma mycket pgr av nervositet men sikta på att bli godkänd dvs betyg E 

Kategorier
Blogginlägg Ronny Ronnys blogginlägg Vård och Omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsarbete 1

Pratikplats

pratikplats

Så fick jag veta var jag skall vara och göra min praktikplats det blir i Trångsund, vilken inriktning eller avdelning för jag veta i slutet av denna vecka, men det är ett stort ställe så jag kan hämna var som helst men håller tummarna för korttids boende Smile men restiden blir kort ca 11 minuter med bussen Smile

Kategorier
Blogginlägg Ronny Ronnys blogginlägg Vård och Omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsarbete 1

Fel kurs = Strul

Strul

 

Farsta vi har problem Frown av en händelse så upptäcktes det att jag hade tilldelas fel kurs och jag som hade skrivit ut allt och redan börjat med uppgifterna. 

Så det är bara att spara och vänta tills jag kommer in i rätt kursrum och kan ta del av informationen, så där försvann 2 dagar. 

Kategorier
Blogginlägg Ronny Ronnys blogginlägg Vård och Omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsarbete 1

Veckoplanering, Avsnitt 1

Rpnny care

Idag börjar vecka 1 av kursen Vård & Omsorgsarbete 1

Jag började som vanligt att göra en veckoplanering gällande

vecka 44 (måndag 27 oktober – söndag 2 november 2014)

Måndag 27/10
Börjar läsa Avsnitt 1 & 2

Avsnitt 1: Det normala åldrandet. Vård och omsorg i ett historiskt perspektiv. Begrepp inom vård och omsorg

Avsnitt 2: Kommunikation – Yrkesrollen, Sekretess

Gruppforum: Tankar om åldrandet
Start tisdag den 28/10
Klar onsdag den 29/10 (Lämnas in)

Gruppforum: Bemötande vid demens och sekretess.
Start torsdag 30/10
Klar fredag 31/10 (Lämnas in)

Individuell examination: Det normala åldrandet. Historik. Begrepp.

Start måndag 27/10
Klart söndag 2/11 (Lämnas in 23:59)

Kategorier
Blogginlägg Ronny Ronnys blogginlägg Vård och Omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsarbete 1

Vård & Omsorgsarbete 1 kursupplägg

1

 

Idag började kursen Vård och omsorgsarbete 1 27 november till och med den 14 december.

Jag har skrivit ut alla information om kursen och första intrycket är Intressant och lärorikt kurs, men lite skräck gällande praktiken kommer jag att få plats,hemtjänst, gruppboenden för demenssjuka samt andra boendeformer för äldre men det är några veckor ditt Smile