Kräftor

Svenskt namn: kräftor
Engelskt namn: crayfish (äv. crawfish)
Kategori: Skaldjur

Beskrivning:
Här i Sverige har vi ett speciellt förhållande till kräftor, starkt förknippat med sörplande augustifester med pappershattar, nubbe och allt annat som hör till. I resten av världen är det inte så vanligt att äta kräftorna på det sätt som vi gör, möjligen med undantag för Louisiana där de serveras på restaurangerna på stora fat tillsammans med smält smör i skålar. Överhuvudtaget är kräftor populära i det Kreolska köket och används i soppor, grytor och jambalayor mm. I resten av världen använder man oftast enbart stjärtarna och äter dem varma i olika skaldjursrätter.

I svenska vatten finns två kräftarter som lever i sötvatten: flodkräftor (sötvattenskräftor) och signalkräftor. Flodkräftorna blir dock alltmer sällsynta i och med kräftpestens utbredning, medan signalkräftan, en art importerad från Nordamerika som är mer motståndskraftig mot pesten, blir allt vanligare. Många tycker att den svenska flodkräftan smakar något bättre, men det är inte mycket som skiljer dem åt. Signalkräftan är ljusare i färgen än flodkräftan och kännetecknas också genom sina stora ljusa fläckar vid tumgreppen. (Levande signalkräfta på bilden till höger)

Tidigare fick man endast fiska och sälja kräftor under en viss tidsperiod under hösten, den s.k. kräftsäsongen, som varade från den andra onsdagen i augusti till den 1:a november. Nuförtiden är det fritt fram året om, men begreppet kräftsäsong lever kvar som en tid där vi i Sverige traditionellt förlägger våra kräftskivor (kräftkalas).

Att fiska kräftor kräver givetvis fiskerättigheter för vattnet och de lokala fiskerättsägarna kan ha egna fiskebestämmelser för sina vatten. Det kan också finnas olika lokala bestämmelser att ta hänsyn till.

På västkusten fiskas mycket saltvattenskräftor, s.k. havskräftor, som är ljusröda i skalet och har längre och smalare form på klorna. Förespråkare för havskräftor tycker att de är klart underskattade jämfört med sötvattenskräftorna, och vice versa naturligtvis.

Finns att få tag på:
I frysdiskarna finns hela kräftor i kilos-förpackningar året om numera. Kräftstjärtar i saltlag brukar också säljas i kyldisken, färdigskalade att använda i sallader eller som smörgåspålägg etc. Färska kräftor kan man hitta hos välsorterade fiskhandlare.
Tips:
Om du köpt djupfrysta kräftor lönar det sig att ta upp dem ur frysen i god tid (gärna 2 dagar innan) och låta dem tina långsamt i kylskåpet så hinner de suga åt sig av lagen ordentligt.

Vill du själv förhöja smaken på färdigkokta djupfrysta kräftor kan du enkelt koka en nya lag till dem, där du kokar upp 2 liter vatten med rikligt med salt (0,25-0,5 dl) och krondill, samt 0,5-1 dl porter/mörkt öl och ca 1 msk socker (proportionerna varierar du som du önskar). När lagen svalnat något lägger du ner hela innehållet i kräftpaketet och låter det stå och suga åt sig av lagen över natten.