Mors dag

Mors dag firas den sista söndagen i maj. Dagen kom till i Sverige i början av 1900-talet, men har vissa historiska motsvarigheter i Europa. I likhet med fars dag är denna dag typisk för det framväxande välfärdssamhället under 1900-talet, då flera högtidsdagar skapades.

Läs här hur vi i familjen firar Morsdag

Efter första världskriget var Sverige statt i förändring. Välfärdsstaten – ”Folkhemmet” – stod för dörren, ett samhälle som byggdes kring kärnfamiljen. Mors dag instiftades i Sverige 1919 på initiativ av författaren Cecilia Bååth-Holmberg efter amerikansk förebild. I ett litet häfte kallat ”Mors dag” som gavs ut 1920 fanns ett antal instruktioner för hur dagen kunde firas:

1. Svenska flaggan hissas från hemmets flaggstång.

2. Mor hälsas om morgonen med sång av barnen.

3. Hon bjudes före uppstigandet på gott kaffe och bröd, berett av barnen. Hon hedras med blommor och en liten gåva.

4. Henne beredes, så långt det är möjligt, vila och frihet från allt hushållsarbete den dagen. Barnen bädda, sopa, laga mat och diska.

5. Vid eftermiddagskaffet eller på aftonen hålles en liten högtidlighet, där far i huset medverkar.

6. Frånvarande barn hälsa Mor med brev eller telegram eller vykort, som särskilt gjorts och tillhandahållas för mors dag.

Ledighet från hushållsarbetet vid denna tid var för en kvinna ovanligt, vilket gör dagens symbolik extra stark. En rimlig tolkning är att mors dag, då som nu, ytterst stärker traditionella könsrollsmönster, eftersom kärnfamiljen alltjämt är den sociala enhet som samhället byggs kring.

Denna text är lånad från http://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/mors-dag