Påsk i olika religioner


forsnetpaskgra

Påsk i olika religioner
Judendomen
Kristendomen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Påsk i olika religioner

Så olika firar vi påsken
Pesach (hebr. פֶּסַח), den judiska påsken, det osyrade brödets högtid, firas till minne av uttåget ur Egypten och är en av de viktigaste judiska högtiderna. Det firas samma dag varje år i den judiska kalendern, nämligen den 15:e Nisan (se Andra Mosebok 12:6).
Det hebreiska ordet pesach betyder ”passera förbi” och på engelska brukar termen ”passover” användas. Detta syftar på Andra Mosebok 12:23, där Gud meddelar Moses att han kommer döda den förstfödde sonen i varje egyptiskt hem, men passera förbi de dörrar som insmorts med blod från ett lammoffer. Genom blodmarkeringen kunde därmed de judiska gossebarnen överleva.
Detta viktiga bibelcitat är enligt följande:
Herren ska nämligen gå fram genom landet och döda egyptierna, men när han ser blodet på dörrposterna och övre dörrkarmen, ska han gå förbi det huset och inte tillåta Fördärvaren att gå in och döda den förstfödde.
Pesach inleds vid första fullmånen efter vårdagjämningen, oftast i april, och firas under sju dagar i Israel och i åtta dagar av judarna i diasporan. Anledningen till detta var att man var tvungen att bryta upp hastigt och ge sig iväg från slaveriet i Egypten så man hann inte jäsa brödet, och till minne av detta äter man ojäst bröd.
Under de två första pesach-kvällarna (i Israel endast den första) håller man ”seder”, en rituell Pesach-måltid, i hemmet. Inledningen till måltiden är utformad som en pedagogisk lektion för barn, under vilken de närvarande intar olika smårätter såsom charoset, en blandning av malda nötter, äpplen och kryddor som symboliserar murbruket som användes för bygget av städer i Egypten, och bittra örter som symboliserar de bittra tårar som var judarnas lott under slaveriet under farao i Egypten (1300-talet f.Kr.). Under sederkvällarna läser man Pesach-berättelsen ur en bok som kallas Haggada (”Berättelse”).
Eftersom Jesus påstås ha dött och uppstått påsken år 33 e.Kr. firar även kristendomen denna helg, men alltså av andra skäl än inom judendomen. Den kristna påsken sammanfaller dock i regel inte med den judiska eftersom den kristna påsken sedan kyrkomötet i Nicaea år 325 följer den julianska kalendern (ortodoxa kyrkan) eller gregorianska kalendern (övriga kristna kyrkor).

Till sidans top


Judendomen

Seder-bord.
Den judiska påsken ihågkommer befrielsen ur Egypten, den natt då påskalammet slaktades och dödsängeln skonade Israels folk. Ända fram till templets fall år 70 e.Kr. slaktade man påskalamm i Jerusalems tempel, och dessa åts under en nattlig måltid. Hos judarna har påskalammsmåltiden ersatts med den så kallade seder-måltiden, där de olika rätterna har symbolisk betydelse, och där den yngste sonen ställer frågor om påsken som fadern besvarar.

Till sidans top


Kristendomen

Den kristna kyrkan firar påsken till minne av Jesu död och uppståndelse, ett firande som sedan 300-talet är utsträckt till en hel vecka (stilla veckan) med palmsöndagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen, långfredagen och påskdagen. Den viktigaste gudstjänsten är av tradition påsknattens, då också dop eller doplöftesförnyelse kan äga rum; den har
återinförts i den romersk-katolska kyrkan och i många andra kyrkor under 1900-talet. Påsken innehåller det liturgiska firandet av den kristendomsspecifika övertygelsen att den historiska gestalten Jesus Kristus är identisk med Gud, världsalltets skapare,och därför, tre dagar efter det att han blivit avrättad och begravd, väckte sig själv till liv igen; de kristna kyrkorna räknar detta som en gemensam och grundläggande bas i deras trossystem.

Till sidans top