Påsktraditioner


forsnetpaskgra

Påskägg
Äggmålning
Påskris
Påskris i Sverige
Påskkärring
Påskbrasa
Påskhare
Påskmaten
Påskkort

 

 

 

 

 

 


Påskägg

Ett påskägg är ett färgat, ofta med ornament försett ägg. Huvudsakligen brukas ägg från höns. Somliga äter och skänker dessa ägg under påsken.
Ibland kallar man också chokladägg och äggformade målade eller silkespappersförsedda kartonger som är fyllda med godis, för påskägg.

Till sidans top


Påskägg

Text

Till sidans top


Äggmålning

Äggmålningen härstammar från en gammal sed. Hål kan stickas på äggen och innehållet blåsas ur, vilket gör dem så lätta att de kan hängas upp i ett påskris.
Våren är tiden för återfödelse. Detta firas i de flesta kulturer genom diverse fruktbarhetsritualer. Ägg symboliserar just återfödelse och fruktbarhet. Som sådan symbol har ägget använts i mer än 3000 år i Persien.I det traditionellt kristna Europa, finns också en annan förklaring till äggätandet vid påsk. Eftersom påsken markerar slutet på fastan och lanthöns börjar värpa vid denna tid och fortsätter värpa även när människor fastar, så finns det ovanligt mycket ägg över vid denna högtid.

Till sidans top


Påskris

Påskris är ris, ofta av björk, som tas in i hemmen och kläs till påsk, ungefär som en påskens motsvarighet till julgran. Påskriset kopplas till Jesu intåg i Jerusalem, och de palmblad som ströddes framför honom på marken.

Till sidans top


Påskris i Sverige

Påskris säljs vanligen av blomsterförsäljare på torgen, men också av fasta blomsterhandlare och i varuhus. Ibland är påskriset redan vid köp försett med färgade fjädrar (påskfjädrar), men fjädrar för dekoration av riset säljs även lösa.

Annat påskpynt som hängs i riset är målade urblåsta hönsägg. Det förekommer också konstgjorda ägg, ofta mindre än de vanliga hönsäggen, och figurer i form av kycklingar, höns och tuppar i olika material. Även påskkärringar förekommer som tema i påskpynt. Påskpynt är ofta gult till färgen. Det är vanligt att barn i förskolor och skolor får tillverka eget påskpynt.
Utöver den religiösa grunden är ett syfte med påskriset är att det ska sättas i vatten så att bladen slår ut och man får gröna blad inomhus under en årstid när gröna blad är ovanligt i naturen. Påskris i offentliga lokaler brukar dock stå utan vatten eftersom lövsprickningen kan orsaka besvär för allergiker.

Till sidans top


Påskkärring

Påskkärringar
Påskkärring, även påskakärring, är enligt gammal svensk tradition en häxa som flyger på kvast till Blåkulla på skärtorsdagen eller natten mellan dymmelonsdagen och skärtorsdagen.
I Sverige är det vanligt att barn klär ut sig till påskkärringar vid påsk. En påskkärring är traditionellt klädd i klänning, förkläde och huckle. De går ofta runt och överlämnar små tecknade kort som de själva ritat; i gengäld får de godis eller någon annan mindre gåva. I västa Sverige är påskafton den vanligaste dagen att gå påskkärring, medan det i övriga landet snarare är skärtorsdag.
Det är osäkert när traditionen att barn klär ut sig till påskkärringar tog sin början i Sverige, men seden var spridd i västsvenska städer vid mitten av 1800-talet. Därför är de första påskkärringarna förmodligen från åtminstone början av 1800-talet.
Under senare tid har det blivit vanligt att barn får klä ut sig till påskkärring på förskolor.
Det förekommer att påskkärringar har tillbehören kaffepanna, en svart katt och kvast. Flera av dessa attribut har dock inget eller lite att göra med häxor på 1600-talet: Kaffe dracks inte Sverige på 1600-talet och inte heller finns svarta katter omnämnda i rättsprotokoll från den här tiden.
I Jörn i Västerbottens län skänker påskkärringarna godis till de hem de besöker, i motsats till den vanliga traditionen.

Till sidans top


Påskbrasa

Påskbrasa, även påskeld eller påskfyr. Påskbrasor tänds på många ställen under påskaftonskvällen, i synnerhet på västkusten i Sverige och i Finland. Om man frågar varför man tänder brasor och även skickar upp fyrverkerier, svarar troligtvis de flesta att eldarnas syfte har varit att skrämma häxorna när de flyger tillbaka från Blåkulla under påsknatten.
Vad som däremot är säkert är att man på flera av öarna i Göteborgs skärgård traditionellt tävlar om var man bygger den största brasan. Jakten på gamla julgranar och annat skräp är intensiv och ibland stjäl man brasmaterial från varandra.
Påskeldar har blivit mindre vanliga på senare år. Detta kan möjligen ha samband med införandet av sommartiden år 1980.
Påskaftonen inträffar ofta när sommartid råder, och då får man vänta längre innan det blir tillräckligt mörkt för att en påskeld ska komma till sin rätt. Ytterligare en faktor kan vara miljöaspekten.
I östra Sverige har det varit vanligare med Valborgsmässoeldar.

Till sidans top


Påskhare

Påskharen är en påsktradition som förknippas med påskäggen. Ursprungligen kommer traditionen från Tyskland, känd från 1600-talets senare del i Pfalz och Elsass. Traditionen var dock ännu 150 år ganska okänd i övriga Tyskland, men lanserades efter 1850 av godis- och leksaksindustrierna som en påsksymbol för barn.
Harens legendariska fortplantingsförmåga gör den till en symbol för överflöd och fruktsamhet. Därför förknippas haren till Påsken och andra vårliga fruktsamhetsritualer där man firar livets återkomst efter vintern. Det är också därför påskharen förknippas med ägg, en liknande symbol för återfödelse och fruktbarhet. Detta har lett till den förargliga konsekvensen att småbarn ofta tror att haren lägger ägg.
I Sverige omtalas den, tidigast bland tyska invandrare, efter sekelskiftet 1900 och är hos oss mest känd som marsipan – eller chokladfigur. Efter tyskt föredöme har man dock i en del familjer en lek, där barnen ska leta upp de ägg som påskharen lagt.
Som påskharens ursprung har man föreslagit sydtyska bildbröd med påskalamm som misstolkats. Ett annat ursprung kan vara häxornas mjölkhare, bjära, som i gångna tiders folktro var ett övernaturligt väsen som häxorna använde för att skaffa mjölk från grannarnas kor. Den omtalas inte sällan i häxprocessernas protokoll.

 

Till sidans top


Påskmaten

Påskmaten varierar i olika regioner och landskap i Sverige men innehåller ofta ägg, lamm och laxrätter i olika tillagningar. Till skillnad från julmaten är påskmaten ”lättare” men kompletteras ofta med godsaker av marsipan utöver traditionen med godisfyllda påskägg.
Rätter från det klassiska smörgåsbordet (sill, knäckebröd, ost och brännvin) brukar också ingå i påskmaten. Påskmaten omfattar inte bara påskaftonens påskbord utan de lokala traditioner som utvecklats för de övriga påskdagarna också.
Påskmust är en dryck som förekommer under påsken. åt man glass med korv

Till sidans top


Påskkort

Bruket att skicka påskkort började runt förra sekelskiftet, samtidigt som vykort och julkort var mycket populära.
Påskharen var ett återkommande motiv på de äldsta påskkorten, som ofta var tryckta i Tyskland. När påskkort så småningom började tillverkas i Sverige, försvann snart påskharen som motiv.

Trots att påsken är en kristen högtid har de religiösa motiven fått träda tillbaka för mera profana bilder. Påskens främsta symboler, äggen, kycklingen, hönan och tuppen förekommer flitigt som motiv på påskkorten.

Ur folktron kommer häxan eller påskkärringen på sin färd mot skärtorsdagens stora fest på Blåkulla. Påskriset hör ihop med traditionen om långfredagsriset. Den först uppstigne på morgonen skulle slå övriga i familjen med riset, för att påminna om Kristi lidande.

Till sidans top