Påskveckan


forsnetpaskgra

Tidpunkten för firandet
Stilla veckan
Dymmelonsdag
Skärtorsdagen
Häxorna begav sig till Blåkulla
Långfredagen
Påskafton
Påskdagen
Annandag Påsk
Påskveckan

 

 

 

 

 

Varför firar vi påsken
I vår tid är det inte längre lika klart vad som är ursprunget till påsken och dess förberedelsetid fastan eller fastlagen.

Påsk (hebreiska פסח – pesach ”passera”, ”gå förbi”) är en av de största årliga högtiderna inom judendomen. Inom kristendomen är påsken den största högtiden under det kristna kyrkoåret.
Påskdagen infaller sedan år 325 alltid första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. År 2009 är det den 12 april.

Den kristna kyrkan firar påsken till minne av Jesu död och uppståndelse, ett firande som sedan 300-talet är utsträckt till en hel vecka (stilla veckan) med palmsöndagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen, långfredagen och påskdagen. Den viktigaste gudstjänsten är av tradition påsknattens, då också dop eller doplöftesförnyelse kan äga rum; den har återinförts i den romersk-katolska kyrkan och i många andra kyrkor under 1900-talet. Påsken innehåller det liturgiska firandet av den kristendomsspecifika övertygelsen att den historiska gestalten Jesus Kristus är identisk med Gud, världsalltets skapare, och därför, tre dagar efter det att han blivit avrättad och begravd, väckte sig själv till liv igen; de kristna kyrkorna räknar detta som en gemensam och grundläggande bas i deras trossystem.

 


Tidpunkten för firandet

Tidpunkten för påskens firande har varierat. Enligt judisk kalender (som är en månkalender) firas påsken den 14:e dagen i vårmånaden Nisan, då det alltid är fullmåne. De kristna började snart att flytta påskfirandet till påföljande söndag, den dag de menar att Jesus uppstod. Vid Första konciliet i Nicaea år 325 beslöts att påskdagen alltid skall infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.
Ett nytt problem uppstod dock genom övergången från den julianska till den gregorianska kalendern under 1500- till 1700-talen. En stor del av de ortodoxa kyrkorna höll fast vid den julianska kalendern (så kallade gammalkalendarister), och för kyrkoenhetens skull beslöts att alla ortodoxa kyrkor skulle fira påsken efter juliansk kalender, även om några i övrigt följer den gregorianska kalendern. Resultatet är att påsken i ortodoxa kyrkor vanligen infaller på annat datum än i övriga kyrkor.
Många kloka män har tillbringat oerhört mycket tid åt att konstruera en tillförlitlig påsk-kalender, men de flesta försök har lämpat sig föga åt datorisering. En sådan algoritm, utvecklad av den tyske matematikern Karl Friedrich Gauss, Gauss’ påskformel (de:Wiki), låter sig emellertid ganska enkelt överföra till en tämligen kompakt datoralgoritm. Ett försök till detta finns här: Påskformeln i TurboPascal Enligt denna formel är tidigaste datum för påskdagen den 22 mars, och sista möjliga datum den 25 april. Senast påskdagen inföll 22 mars var 1818, och nästa gång blir 2285. Senast påskdagen inföll 25 april var 1943, och nästa gång blir 2038.
Lite förenklat kan man säga att Påskdagen infaller första söndagen efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter vårdagjämningen (21 mars).

Till sidans top


Stilla veckan

Stilla veckan, även Passionsveckan, Dymmelveckan, Tysta veckan eller (oegentligt) Påskveckan, är den sista veckan i fastetiden, det vill säga veckan före Påskdagen, från Palmsöndagen till Påskafton och firas till minne av Kristi lidande och död på korset.
De olika dagarna har traditionellt haft olika namn, men det är bara Palmsöndagen, Skärtorsdagen, Långfredagen och Påskafton som har kyrklig betydelse, med gudstjänster.
Måndagen kallas blåmåndag eller svarta måndag. Tisdagen kallas vita tisdag. Onsdagen i Stilla veckan har kallats Dymmelonsdag, efter tilltaget att inför påsken byta ut kyrkklockans metallkläpp mot en av trä, en så kallad ”dymmel”. Under skärtorsdag, långfredag och påskafton får därmed klockan en något dovare klang än vanligt. Under Påskdagens gudstjänst, då man firar Jesu uppståndelse, är metallkläppen tillbaka, och klockan kan ljuda med full klang igen.
Notera att onsdagen i stilla veckan inte kallas askonsdag utan detta är onsdagen efter fettisdagen, som inleder fastan, fyrtio dagar (söndagarna oräknade) före påsk.

Till sidans top


Dymmelonsdag

Dymmelonsdagen, onsdagen före påsk, då påskfriden inleddes. Namnet kommer av att metallkläpparna i kyrkklockorna denna dag ersattes av trästavar, dymblar, för att ge en så dämpad klang som möjligt, en markering av att det var stilla veckan och att långfredagen var i antågande.
I folklig tradition har dymmelonsdagen genom missuppfattning kommit att kallas även för askonsdagen, vilken egentligen infaller i veckan efter fastlagssöndagen.

Till sidans top


Skärtorsdagen

Jesus tvättade lärjungarnas fötter på skärtorsdagen.
Skärtorsdagen är en högtidsdag som infaller torsdagen före påsk, dagen före långfredagen. Denna dag firar kristenheten att Jesus instiftade nattvarden. Bakgrunden var att Jesus den natten firade den judiska påskmåltiden tillsammans med Sina lärjungar. Vissa exegeter menar att Han då förklarade symboliken hos ett av bröden och en av bägarna (de som judarna menade tillhörde den stundande Elia), som Hans Kropp respektive Hans Blod.
Namnet kommer av ”skära” som förr betydde ”rena”, vilket syftar på att Jesus tvättade lärjungarnas fötter före deras sista måltid, se fottvagning.
Under Skärtorsdagens mässa sjunges Lovsången Gloria den enda gången under Fastan. Efter att klockorna har ringt samman till mässan förblir de tysta till Gudstjänsten under Påsknatten/Påskdagen.
Altaret kläds på kvällen i regel av efter avslutad mässa; ljus, blommor, vaser, dukar – allt bärs bort. Den gudstjänstfirande församlingen kan be Psaltaren 22, ”De delade mina kläder mellan sig”. Altaret står bart och utblottat som Kristus denna natt.
Skärtorsdag är helgdag i Norge och Danmark.

Till sidans top


Häxorna begav sig till Blåkulla

Skärtorsdagen är enligt folktron framför allt den dag då häxorna begav sig till Blåkulla på lämpligt redskap. Detta förorsakade allehanda försiktighetsåtgärder i form av gömda kvastar och spisrakor, stängda skorstensspjäll och gevärsskott i luften för att försvåra häxornas förehavanden. En och annan påskeld kunde därtill råka bli för tidigt tänd.
Nya asatroende använder istället denna asen Tors dag till att förbereda vårblotet. För vissa får det skära då syfta på den bleka ansiktsfärg Tor ådragit sig under vinterhalvåret. Dagens ”häxor” associerar även färden med rening, i så motto att den eld som erbjuds i Blåkulla kan befria dem från den klåda, som vissa kvalster med ”skärtor” likljudande benämning orsakar.
Skärtorsdagen folkseder innehåller utklädningsupptåg för barn, en sed som har uppstått under 1900-talet i Stockholms villaförorter och som kan förekomma på olika dagar under påskhelgen i olika delar av landet. Utklädda barn går då omkring bland grannarna och med tecknade kort önskar glad påsk och hoppas att få godis i utbyte. Ibland kan seden också innehålla penninginsamling till välgörande ändamål.

Till sidans top


Långfredagen

Långfredagen firas i kristen tradition till minne av Jesu korsfästelse och död på Golgata. Firandet av långfredagen började i Jerusalem under 300-talet på initiativ av biskop Kyrillos av Jerusalem. I Norden blev långfredagen helgdag på 1600-talet. Långfredagen infaller alltid på den fredagen som föregår påskaftonen.
På långfredagen firas ofta korsvägsandakt till minne av Jesu lidande. Gudstjänsten är ofta förlagd till klockan tre på eftermiddagen då det var vid den tidpunkten Jesus dog (den nionde timmen). På kvällen kan gravandakt firas.
Långfredagen infaller fredagen närmast före påskdagen. Påskdagen infaller söndagen efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter den 21 mars.

Långfredag i världen 
Republiken Irland 
Republiken Irland förbjuder, precis som på juldagen, försäljning av alkohol. Många reser då till Nordirland för att köpa detta.

Sverige
Förr i Sverige skulle långfredag vara en ”långtråkig” dag, då man skulle vara lugn och tänka på Jesus. Sveriges Radio spelade psalmer, men inte pop och rock. Även icke-troende märkte av detta, då förbud mot allmänna nöjestillställningar rådde fram till 1969, och affärerna var stängda.

Finland 
Liksom i Sverige var de flesta offentliga nöjestillställningar förbjudna tidigare på långfredagen. Förbudet avskaffades den 1 september 1999, då lagen om offentliga nöjestillställningar upphävdes. På Åland gäller förbudet fortfarande år 2008.

USA 
Långfredagen kallad ”Good Friday” i USA är ingen federal helgdag i USA, men i flera delstater är dagen helgdag. Börshandeln har stängt liksom skolor och flera arbetsplatser. Butiker och affärer har i allmänhet öppet halva dagen.

Till sidans top


Påskafton

Påskafton är i den kristna traditionen en ”tom” dag. Kristus ligger i graven, och lärjungarna sitter inlåsta i rädsla för dem som avrättat honom. Inga gudstjänster firas i kyrkan denna dag. Istället väntar man till påsknatten för att fira Kristi uppståndelse.
Enligt Första Petrusbrevet 3:18-19 och 4:6 nedsteg Kristus till dödsriket för att rädda de rättfärdigas själar och öppna för dem himmelrikets portar. På påskens ikoner ser man Kristus trampa på dödsrikets portar, dess lås är sprängda och Kristus räcker handen åt Adam och Eva, åt kungar och profeter.
Att påskaftonen i Sverige kommit att bli den stora ”firardagen” under påsken kan troligen ses som en parallell till julaftonen. Påskafton förknippas i Sverige ofta med påskägg fyllt med godis eller andra saker, och mat, ofta ägg.

Till sidans top


Påskdagen

Påskdagen firas i kristen tradition till minne av Jesu uppståndelse, och infaller på söndagen i påskhelgen.
Påskdagen firas enligt olika tideräkningar i de västliga och de östliga kyrkorna. För de västliga kyrkorna infaller påskdagen den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, enligt gregorianska kalendern. De östliga kyrkorna firar emellertid påsk enligt den julianska kalenderns tideräkning, varför datumen sällan sammanfaller.
Traditionellt talar världens kyrkliga ledare till de kristna församlingarna på påskdagen. Den romersk-katolska påvens påskvälsignelse kallas liksom julvälsignelsen Urbi et Orbi.

Till sidans top


Annandag Påsk

Annandag påsk är inom kristendom dagen efter påskdagen. Har som ämne ”Möte med den uppståndne”. Tidigare innehöll hela veckan efter påsk icke-religiösa festligheter, vilket under 1800-talet minskades ner till en dag.

Till sidans top


Påskveckan

Påskveckan är den vecka som följer efter påsken. Påskveckan inleds med Påskdagen och följer fram till lördagen som föregår första söndagen efter påsk. Påskveckan har idag blivit förväxlad med stilla veckan eller passionsveckan (det vill säga veckan omedelbart före Påskdagen). Andra helgdagar som ingår i påskveckan är Annandag Påsk.

Till sidans top