Den 10 februari 2009 fick jag diagnosen dyslexi skriv- och lässvårigheter.
Sedan januari 2011 till och med juni 2012 har jag pluggat svenska på ÅSÖ vuxengymnasium, och började använda papper och penna genom att skriva.
Augusti 2012 började jag på Lärgården på barn och fritidsprogrammet och gjorde skriftliga proven, detta innebar att jag i för väg skrev svar genom att skriva så korta svar som möjligt för att på så satt veta hur jag skulle skriva samt stava så jag slapp sitta i timmar med provet sedan memorerade jag texten, själva provet gick bra men jag var orolig efteråt om dom kunde läsa mina svar och när jag kom hem var jag så psykiskt trött så det tog mig timmar att återhämta mig.
Vid den sista skriftliga prov så bad jag om att få göra den muntligt och det var det bästa jag har gjort mådde jättebra efteråt och själva provet gick under en halvtimme.
Jag ville inte erkänna att jag hade ett funktionshinder, ville vara som alla andra elever som gör sina skriftliga prov samt att jag inte riktigt ville erkänna min Funktionsnedsättning och mina funktionshinder
Så jag funderade på en text i kursboken
Den grundvärdering man har om orsaken till att hjälpmedel och metoder används är alltså om vi anser att huvudpersonen ska normaliseras, integreras, anpassas eller bli mer självständig. Är det huvudpersonen som ska anpassa sig till omgivningen eller omgivningen som ska anpassas till huvudpersonen
Jag kommer fram till omgivningen ska anpassas till mig så att jag blir normaliseras, integreras, anpassas eller bli mer självständig.
Nu blir det muntliga prov här efter