Jag har under många år undrat varför jag är som jag är.
Att:
Jag alltid har två lägen ALLT eller INGET, finns inget mitt i mellan.
Hjärna är alltid är på högtryck.
Aldrig kopplar av.
Överaktivitet.
Impulsivitet.
Rastlöshet.
Bristande tålamod.
Alltid förtidig till möten, läkarbesök m.m
Alltid ska vara förberedd.
Följa en bestämd ordning i allt.
Detta är bara en del och detta förstör för mig och jag börja må så dåligt.
Jag hade försökt att få hjälp i många år utan resultat, den 25 februari började jag en basutredning och den visades att jag skulle få göra en Neuropsykiatriska utredning gällande Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet eller ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder).
2 oktober började jag min utredning och träffade en
fantastisk psykolog som förstod mig och kunde sätta ord för det som jag har
känt och känner, det vara väldigt jobbigt att prata och att få vetskap/kännedom
hur jag fungerar.
16 november fick jag diagnosen att jag bedöms uppfylla kriterierna för
Aktivitets- och uppmärksarnhetsstörning UNS enligt 1CD-10 samt annan
specificerad ADHD, med för få symtom i barndomen enligt DSM-5. Efter som jag
inte komihåg så mycket ifrån barndomen eller att någon som kände mig under
barndomen så kunde hon inte diagnosen ADHD helt.
Efter detta har det varit jobbigt för mig har blivit så medveten om detta, riktigt jobbigt och jag tycker att min omgivning viftar bort detta, ibland så ångrade jag att jag gjorde denna utredning.
Under utredningen så kom det fram att min psykolog vill även göra en utredning gällande Autism/ Aspergers syndrom.