Kategorier
Blogginlägg Hälsa och livskvalitet Ronny Ronny hälsa Ronnys blogginlägg

Näringslära

Näringslära

Näringslära, eller nutrition som det också kallas, är läran om kost, kosthållning och dess sammansättning. Nutrition har spelat en viktig roll i ditt liv, även innan du föddes, även om du kanske inte alltid varit medveten om det. Vad du äter kommer också fortsättningsvis påverka dig och din hälsa på ett flertal sätt. Varje dags val av mat och motion kan hjälpa eller skadar din hälsostatus negativt eller positivt i väldigt liten skala. Men när dina kost och motionsvanor repeteras över år eller decennier så blir din belöning eller konsekvenser väldigt tydliga.

Om du är noga med din kosthållning så kan det ge dig hälsobelöning senare i livet. Dessvärre råder ju också ett motsatt förhållande ifall du inte sköter din kost och motionerar regelbundet. Slarvig kosthållning är den bidragande orsaken till många kroniska sjukdomar, såsom hjärtproblem och cancer. Självklart så kan vissa människor må dåligt eller dö unga oavsett vilka val dem har gjort, medan andra kan leva långa liv fastän dem gjort tvivelaktiga val. Men för den stora majoriteten så råder givetvis att varje dags matvanor kommer hjälpa eller stjälpa hälsan i proportion till visdomen av dessa val.

Även om de flesta av oss förstår att matvanor påverkar vår hälsa så väljer vi ofta vilken mat vi stoppar i oss av andra anledningar. Det är ju faktiskt så att mat ger oss en variation av njutning, traditioner och associationer. Utmaningen är att lyckas kombinera favoritmat och roliga tider med en näringsmässigt välbalanserad diet.

Matval – hur skapas dem?

Du bestämmer vad du ska äta, när du ska äta och till och med om du ska äta, baserat på högst personliga sätt. Oftast baseras matval på beteendesociala motiv, snarare än på grundval utav medvetenhet för näringsämnenas betydelse för hälsan. Med hjälp av nutritionsmedvetenhet så kan också du komma till bukt med var dina egna styrkor och svagheter finns.

Personliga preferenser

Ett givet val för val av olika typer av mat är såklart att vi gillar vissa smaker. Två välkända preferenser är smakerna sött och salt. Andra preferenser kan vara gillandet eller ogillandet av stark eller kryddig mat. Vissa nutritionsforskare menar att arvsanlag spelar en betydande roll i människors matpreferenser.

Vanor

Ibland väljer vi mat av ren vana. Vissa äter t. ex flingor till frukost varje dag, helt enkelt för att man alltid ätit flingor till frukost. Att välja ett bekant livsmedel eller att inte behöva välja kan vara väldigt komfortabelt.

Etniskt ursprung eller traditioner

Bland de starkaste influenserna för vilken mat vi äter så finns etniskt ursprung eller traditioner. Människor äter oftast mat som växt upp med. Varje land och till och med olika regioner har typisk mat och kombination av densamma.

Socialt beteendemönster

Mat signalerar vänskap. Måltider är sociala engagemang och att dela mat (och kanske vin) med goda vänner är en välkomnande gest. Sociala traditioner nästan tvingar folk att acceptera mat eller dryck som erbjuds eller delas av en grupp man känner tillhörighet med. När dina vänner ska ut på stan och ta en pizza eller mjukglass, hur kan du motstå det?

Tillgänglighet, enkelhet och ekonomi

Människor äter mat som är lättillgänglig, snabb, enkel att tillaga och som står i rimlig proportion till individens budget. Människor på 2000-talet värderar lättillgänglighet väldigt högt och många människor äter ofta och gärna ute, vilket begränsar matutbudet till vad de olika restaurangerna serverar för dagen.

Positiva och negativa associationer

Mat med positiva associationer tycks ofta väljas, såsom en varm korv på fotbollsmatchen eller kalkon på thanksgiving. Det är inte ovanligt att man kan få obehagliga känslor för mat som dem ätit när de varit sjuka, eller som dem påtvingats när dem varit unga eller när dem inte varit hungriga. Mat kan också förknippas med olika användare, t. ex så upplevs det ibland att jordnötssmör är för barn medan lobster är för rika.

Känslomässig komfort

Vissa människor äter i respons till känslomässig komfort eller stimulans, såsom för att undvika att ha tråkigt, depression eller för att stilla ängslan och ångest. En ensam individ kan välja att tröstäta istället för att ringa en vän och riskera att få negativ respons. Ett annat exempel på känslomässigt ätande är att efter en sen kväll ute ta en nattmacka, hamburgare eller några godsaker.

Matvärden

Matvärden kan spegla en människas religösa tro, politiska åsikt eller miljömässiga ståndpunkter. Exempel på detta är ramadan då muslimer fastar, judar och deras omfattande regelverk för hur mat skall tillagas. En politisk aktivist kan bojkotta grönsaker som plockats utav exploaterade immigranter, medan andra bara köper mat som är förpackad i återanvändbara material.

Kroppsbild

Ibland kan vissa människor välja viss mat på grund av att dem tror att detta skall gynna deras fysik och undvika annan mat som dem tror kan missgynna deras kroppsbild. Denna typ av beslut kan vara fördelaktiga när det baseras på sund näringslära och fitnesskunskap, medan den kan underminera god hälsa när den blir för extrem.

Nutrition

Ett naturligt val för att välja viss mat är att det kommer påverka hälsan positivt. Nutritionella- och hälsovärden har fått ökad betydelse i många människors val av mat, även när andra krafter står på spel. En person kan av sociala skäl välja att gå ut och äta en pizza med sina vänner, men väl framme så blir det kanske en stor sallad istället för pizza. Snabbmatstillverkare har snabbt svarat på detta och idag finns det mycket mer nyttiga val än för bara några år sedan.

Introduktion av olika näringsämnen

Det finns sex klasser av näringsämnen:

Kolhydrater

Fett

Protein

Vitaminer

∙ Mineraler

∙ Vatten

Källförteckning
Webbsida:
dietist.se. Näringslära. Tillgänglig via: https://www.dietist.se/naeringslaera.htm
( hämtad 2014-06-26)