Kategorier
Blogginlägg Psykiatri 1 Ronny Ronnys blogginlägg Vård och Omsorgsprogrammet

Psykisk hälsa och ohälsa

Idag började jag med avsnitt 2 som handlar om Psykisk hälsa och ohälsa och förklaringsmodeller, det skall bli intressant att läsa om vår Psykisk hälsa och ohälsa och vad som gör att så många barn och ungdomar mår dåligt idag.

Idag har psykisk ohälsa ökat framför allt hos barn och ungdomar, enligt Folkhälsoinstitutets.

Hur definierar de ohälsa hos barn och ungdomar? Enligt ”Barnpsykiatrikommitténs (SOU 1998:31) ”menar att ohälsa hos barn är när barn har kvarvarande symtom som hindrar deras utveckling och deras förmåga att fungera i sociala sammanhang samt skapar ett lidande för barnet.”

Där kan man läsa följande….

3.2.6 Psykosociala förhållanden och risker

Samhället har således ett särskilt ansvar för de barn och ungdomar som befinner sig i situationer och miljöer som uppenbart äventyrar deras psykiska hälsa. Det är barnets utsatthet eller särskilda sårbarhet som föranleder stöd och vård, inte i första hand eventuella symtom. Exempel på sådana situationer är:

–  misshandel
–  sexuella övergrepp
–  gravt missbruk hos föräldern
–  allvarliga brister i omvårdnad och stimulans.

För barn i ovannämnda situationer har socialtjänsten i dag ett lagstadgat ansvar. Det finns dock andra risksituationer, där det samhälleliga åtagandet i nuläget är mindre tydligt:

–  psykisk sjukdom eller utvecklingsstörning hos föräldern
–  traumatiska separationer och förluster
–  allvarlig sjukdom
–  olycksfall
–  mobbning.

I dessa fall är skyddsnätet tämligen glest, och det är ofta först då barnet företer symtom som vård- och stödinsatser blir aktuella.

3.2.7 Helhetsperspektivet

De psykiska problemen skall alltid betraktas i ett helhetsperspektiv. Att uppmärksamma ett barns symtom och/eller situation är första steget mot att ge henne eller honom adekvat stöd och vård. För planering av åtgärder måste hänsyn tas lika mycket till den totala situationen och särskilda orsaksfaktorer, som till symtombilden. Åtgärderna skall vara anpassade till barnets behov och främja en gynnsam långsiktig utveckling (se FN:s konvention om barnets rättigheter). De skall kräva kontakt med minsta möjliga antal vårdgivare. Att ett barn har en psykiatrisk diagnos enligt DSM-IV, innebär inte nödvändigtvis att det är barn- och ungdomspsykiatrin som skall stå för vård och stöd.

Hela utredningen kan du läsa här https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Statens-offentliga-utredningar/sou-1998-31-_GMB331/

Att vår psykiska och fysiska hälsa påverkas av varandra är inget nytt tycker jag. Hur våra relationer till andra människor ser ut är också viktigt för vårt psykiska välbefinnande.

Kategorier
Blogginlägg Psykiatri 1 Ronny Ronnys blogginlägg Vård och Omsorgsprogrammet

Salutogent synsätt utifrån KASAM

Idag har jag läst om Salutogent synsätt utifrån KASAM dvs. en människas känsla av sammanhang.

Den amerikansk-israeliska sociologen Aaron Antonovsky (1923–94). Som den dominerande salutogena faktorn identifierade han personens känsla av sammanhang i tillvaron.

BEGRIPLIG,HANTERBAR OCH MENINGSFULL.

Jag håller verklig med om detta som Aaron Antonovsky menar och som en mycket bra förklaringsmodeller.

Jag hittade en online test gällande KASAM från Fitness Consulting AB, testet kan du göra här https://www.cvfitnessconsulting.se/halsotester-online/kasam.php

Genomsnittligt KASAM-värde för friska personer: ca 140p totalt.
Starkt KASAM-värde: över 160p totalt.
Svagt KASAM-värde: under 120p totalt.

Vart lite överraskad över resultat, prov du också Smile

Antonovsky menar att en människas förmåga att hantera svårigheter påverkas av hur hon ser på sig själv och sin omvärld. Människoi som uppfattar livet som begripligt, hanterbart och meningsfullt har en ”känsla av sammanhang” (kasam). Det ger motståndskraft mot påfrestningar och ökar tillfredsställelsen med livet.

Kasam – Känsla av sammanhang

Sociologen Aaron Antonovsky studerade varför vissa människor behåller hälsan, trots plågsamma prövningar. Han menade att ”en känsla av sammanhang”, kasam, gör det lättare att klara av svåra situationer och ökar möjligheterna att uppleva hälsa. Kasam innebär att man uppfattar livet som begripligt, hanterbart och meningsjullt.

Begriplighet handlar om att en människa upplever händelser som förståeliga och begripliga. När en person med hög känsla av begriplighet möter oförutsedda händelser försöker han förklara dessa för sig själv, även när det handlar om plågsamma situationer. Personer med låg känsla av begriplighet upplever livet förvirrat och ostrukturerat.

Hanterbarhet handlar om hur en människa förväntar sig att klara av det som sker. En person med stark känsla av hanterbarhet upplever även svåra händelser som utvecklande erfarenheter. Vid en svag känsla av hanterbarhet ser man sig som ett offer för omständigheterna, utan möjlighet att påverka sin situation.

Meningsfullhet handlar om att en människa uppfattar livet meningsfullt. Personer med hög känsla av meningsfullhet söker en mening, även med svåra situationer, medan de med låg känsla av meningsfulllet tycker att det mesta är meningslösa påfrestningar.

Ett salutogent synsätt

Till skillnad från de övriga perspektiven fokuserar ett salutogent perspektiv på det som främjar psykisk hälsa, inte på det som orsakar ohälsa. Aaron Antonovsky, som har utvecklat detta synsätt, konstaterade att stress och svårigheter är en naturlig del av livet. Det är därför viktigt att studera människors förmåga att bevara psykisk hälsa, trots påfrestningar.

Antonovsky menar att en människas förmåga att hantera svårigheter påverkas av hur hon ser på sig själv och sin omvärld. Människoi som uppfattar livet som begripligt, hanterbart och meningsfullt har en ”känsla av sammanhang” (kasam). Det ger motståndskraft mot påfrestningar och ökar tillfredsställelsen med livet.

Målet med behandlingen är att klienten ska utveckla en känsla av sammanhang. Utgångspunkten är personens resurser och ”friskfaktorer’

Källförteckning
BOK
Göransson, A-M.Psykiatri 1 (2014) Sanoma Utbildning 

Kategorier
Blogginlägg Psykiatri 1 Ronny Ronnys blogginlägg Vård och Omsorgsprogrammet

Examination avsnitt 1,Psykiatri 1

Så var det dax att arbetat med examination 1 i Psykiatri, Psykiatrins historia, vikten av evidensbaserad kunskap, jag skall välj en tidsepok bakåt i tiden som jag utgår från. Beskriv hur vården och behandlingen såg ut för människor med psykisk ohälsa och vad evidensbaserad innebär samt skall jag ge exempel på och motivera vikten av evidensbaserad kunskap inom psykiatrisk vård, omsorg och behandling.

Jag har valt att skriva om tidsepok 1850-1950 och kommer att ha en huvud person Gunnar som lider av schizofreni.

Kategorier
Blogginlägg Psykiatri 1 Ronny Ronnys blogginlägg Vård och Omsorgsprogrammet

Lagen om psykiatrisk tvångsvård

Idag har jag fördjupat mig i Lagen om psykiatrisk tvångsvård, och läste mer om Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT från 1177.se, tyckte dom beskrev lagen på ett bra och pedagogiskt sätt.

Jag förstår att den behövs men tycker den är lite läskig eftersom man frihetsberöva en person, jag har inge erfarenheter men i vissa fall är lagen en räddning.

Vård vid allvarlig psykisk störning
Nödvändigt med tvångsvård i vissa fall

En person som har en allvarlig psykisk störning kan tvingas att bli vårdad mot sin vilja med så kallad psykiatrisk tvångsvård. Det är ett stort ingrepp i integriteten att tvingas till vård, men ibland kan det vara nödvändigt om man till exempel är psykotisk och har självmordstankar eller är farlig för andra människor. Då kan man behöva vård dygnet runt på ett sjukhus eller någon annan psykiatrisk vårdinrättning, så kallad sluten psykiatrisk tvångsvård. Ibland kan man få vården inom det som kallas öppen psykiatri.

Om det är nödvändigt kan även barn och ungdomar vårdas med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Tvångsvård är noga reglerat i lag
Att tvingas till vård mot sin vilja är ett allvarligt ingrepp i integriteten och kan upplevas mycket kränkande. Därför är tvångsvård noga reglerat i lagen om psykiatrisk tvångsvård och andra författningar. Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, finns för att skydda både den som blivit psykiskt sjuk och omgivningen. Lagen följer internationella konventioner.

Läkare skriver vårdintyg
När man har en allvarlig psykisk störning och inte går med på frivillig vård måste man bli undersökt av en läkare som kan utfärda ett vårdintyg. Läkaren får bara utfärda vårdintyg om villkoren i lagen om psykiatrisk tvångsvård uppfylls.

Ibland kan undersökningen inte göras på grund av att man vägrar eller är våldsam. Då har läkaren möjlighet att tillkalla hjälp från polisen, som till exempel kan ta sig in i lägenheten eller hämta till läkarundersökningen. Om det ändå inte går att genomföra undersökningen får läkaren skriva ner sina iakttagelser och ta med vad närstående och andra i omgivningen berättar.

I ett vårdintyg beskriver läkaren vilka skäl det finns för tvångsvård. Ett avgörande skäl är att man inte går med på frivillig vård.

Om man går med på att själv ta sig till ett sjukhus eller en vårdinrättning, som är behörig att bedriva tvångsvård, kan närstående eller personal följa med som ledsagare. Om man vägrar blir det polisens uppgift att se till att man transporteras till sjukvårdsinrättningen och tas om hand av vårdpersonalen där.

Chefsöverläkaren fattar beslut om tvångsvård
När man kommer till sjukhuset eller vårdinrättningen blir man undersökt på nytt. Sedan ska chefsöverläkaren inom ett dygn besluta om man ska tas in för sluten psykiatrisk tvångsvård eller inte. Chefsöverläkarens beslut ska grunda sig på undersökningen och vårdintyget som inte får vara äldre än fyra dagar. Det får inte vara samma läkare som har skrivit vårdintyget som fattar beslut om sluten psykiatrisk tvångsvård.

Tvångsvården får aldrig pågå längre än nödvändigt. Därför ska chefsöverläkaren löpande pröva om det finns skäl för att inte längre vara tvångsvårdad. Om läkaren kommer fram till att sluten psykiatrisk tvångsvård inte längre behövs kan man i stället vårdas inom öppen psykiatrisk tvångsvård eller skrivas ut.

Vid öppen psykiatrisk tvångsvård kan man ha kontakt med den öppna psykiatrin, men man vårdas fortfarande enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård och det är chefsöverläkaren som är ansvarig för den.

Vårdplan beskriver den vård man ska få
En vårdplan ska upprättas så snart som möjligt efter beslutet om tvångsvård. I vårdplanen ska det stå i stora drag vad vården ska innehålla, både på kort och längre sikt. Patienten ska helst själv vara med i vårdplaneringen, men om det inte går ska orsaken finnas med i planen. Närstående kan vara med i vårdplaneringen om patienten samtycker till det och chefsöverläkaren inte tycker det är olämpligt.

Frågor om behandlingen, exempelvis medicinering, avgörs ytterst av chefsöverläkaren. Patientens önskemål ska så lång som det är möjligt beaktas. Det är viktigt att vården tar hänsyn till patientens egna upplevelser av behandlingen och använder så lite tvång som möjligt.

Vissa tvångsåtgärder
Det kan bli nödvändigt att man hålls fastspänd eller avskild från andra patienter en kortare tid, men om det pågår i mer än fyra timmar måste vårdpersonalen rapportera det till Socialstyrelsen. Personalen ska även rapportera om man har fått läkemedel mot sin vilja.

När man vårdas med tvång inom den slutna psykatriska vården får man inte röra sig fritt utan begränsningar på sjukhuset. Man kan bli kroppsvisiterad och får inte ha eller ta narkotika, alkohol eller annat som motverkar vårdens syfte. Chefsöverläkaren kan besluta att brev och paket granskas så att de inte innehåller till exempel narkotika. Man får inte heller ha föremål som man kan skada sig själv eller andra med.

Chefsöverläkaren kan ge tillstånd till permission från sjukhuset. Det kan vara ett led i vårdplanen som syftar till att man inte längre ska behöva tvångsvård eller att man efter en tid kan gå över till öppen psykiatrisk tvångsvård.

Förvaltningsrätten kan förlänga tvångsvården
Om chefsöverläkaren anser att tvångsvården måste fortsätta längre tid än fyra veckor ska det prövas av förvaltningsrätten. Då har man som patient rätt till ett offentligt biträde. Förvaltningsrätten kan besluta om fortsatt vård under högst fyra månader. Därefter kan förvaltningsrätten göra en ny prövning och ge chefsöverläkaren rätt att fortsätta tvångsvården med högst sex månader åt gången. Tvångsvården kan pågå under flera år, men det är ovanligt.

Om man vårdas frivilligt inom den slutna psykiatrin men chefsöverläkaren anser att man har försämrats så att tvångsvård blivit nödvändig, måste en annan läkare skriva vårdintyg. Först då kan chefsöverläkaren besluta om sluten psykiatrisk tvångsvård. Dagen efter att man har tagits in för tvångsvård ska förvaltningsrätten få beslutet för prövning.

Rätt till stödperson
Som patient har man rätt till en stödperson och att få information om den möjligheten. Man kan få en stödperson utsedd även om man inte har begärt det. Det är patientnämnden i landstinget som utser stödpersoner. Man har rätt att vägra ha en stödperson.

Stödpersonen, som har tystnadsplikt, ska inte arbeta på den vårdinrättning där man vårdas. Personen ska vara ett stöd i personliga frågor under sjukhusvården och även en tid därefter. Om man vill kan stödpersonen övergå till att vara kontaktperson enligt socialtjänstlagen. Socialnämnden i den kommun där man bor ska underrättas om detta av patientnämnden. I praktiken har en kontaktperson samma funktion som en stödperson men hjälper till när man vårdas på frivillig väg.

Närstående har stor betydelse
Närstående kan vara mycket viktiga för en psykiskt sjuk person som kanske är förvirrad och riskerar att skada sig själv. En närstående kan till exempel ta kontakt med en läkare för att den som är psykiskt sjuk ska få en bedömning av om det behövs ett vårdintyg. Dessutom är någon närstående ofta delaktig i beslut om vården eftersom det står i lagen att vårdplanen bör upprättas i samråd med närstående.Vård vid allvarlig psykisk störning

 

Kategorier
Blogginlägg Psykiatri 1 Ronny Ronnys blogginlägg Vård och Omsorgsprogrammet

Lagar inom psykiatrin

 

Jag har läst vilka lagar som gäller när det gäller psykiatrin och det var mycket intressant och lärorikt. Kommer att fördjupa mig i Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT)

Har också läst om dom generella lagar som gäller när man är patient.

Hälso- och sjukvårdslagen

Hälso- och sjukvårdslagen är en så kallad ramlag och innehåller grundläggande regler för all hälso- och sjukvård. Den reglerar också vad vårdgivare är skyldig att erbjuda oss som patient.

Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)

Socialtjänstlagen (SoL)

Kommunens verksamheter för människor med psykiska funktionsnedsättningar regleras av socialtjänstlagen (SoL). Frivillighet och självbestämmande är grunden för alla insatser som ges med stöd av SoL.

Människor med psykiska funktionsnedsättningar har rätt att söka bistånd hos socialtjänsten för att få hjälp och stöd i vardagslivet (de stöd- och hjälpinsatser som ges enligt SoL kallas bistånd).

Socialtjänstlag (2001:453)

Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT)

Psykiatrisk tvångsvård innebär att som patient vårdas mot sin vilja på en psykiatrisk avdelning. Det är ett stort ingrepp i integriteten att tvingas till vård, men  det kan ibland vara nödvändigt för att hen ska få den vård som hen behöver och för att hen inte ska skada sig själv eller andra.

Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Lag om rättspsykiatrisk vård (LRV)

Om hen lider av en allvarlig psykisk störning och begår ett brott så kan hen dömas till rättspsykiatrisk vård. Det är då domstolen som avgör om hen ska dömas till rättspsykiatrisk vård istället för till fängelse. Förvaltningsdomstolen avgör när straffet ska upphöra.

Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Tystnadsplikt och sekretess

Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt. Det innebär att information om hen kontakt med vården och den behandling som hen får, inte får föras vidare utan hen medgivande. Detta regleras i offentlighets- och sekretesslagen för personer som jobbar i offentlig hälso- och sjukvård.  För privata vårdgivare gäller istället bestämmelser om tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen.

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Syftet med lagen är att människor med funktionsnedsättningar ska få det stöd som behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. LSS är en så kallad rättighetslag. Det betyder att man kan kräva de rättigheter som finns i lagen i domstol

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Patientlagen

Från 1 januari 2015 gäller den nya patientlagen. Lagens viktigaste mål att stärka patientens ställning och göra människor mer delaktiga i sin vård.

Hen får nu möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela Sverige. Hen kan också lista sig i ett annat landsting än hemlandstinget. Hemlandstinget bekostar vården, men hen får själv stå för resor och uppehälle.

En viktig del i lagen är vårdpersonalen har fått en ökad skyldighet att informera patienten om vilka val, risker och möjligheter som finns. Patienten ska bland annat få information om behandlingsmetoder och risker för komplikationer.

Patientlag (2014:821)

Patientdatalagen

Regler för behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården finns i Patientdatalagen.

Patientdatalag (2008:355)

Patientsäkerhetslagen

Patientsäkerhetslagen innebär bland annat att vårdgivaren har fått ett tydligare ansvar i att hitta och åtgärda systemfel. I patientsäkerhetslagen finns också rutiner för hur klagomål på vården ska handläggas.

Patientsäkerhetslag (2010:659)

Kategorier
Blogginlägg Psykiatri 1 Ronny Ronnys blogginlägg Vård och Omsorgsprogrammet

Psykiatriska verksamheter

Har läst om Psykiatriska olika verksamheter.
Eftersom jag inte har någon större erfarenhet av dom olika Psykiatriska verksamheterna som finns förutom lite om Psykiatrisk öppenvård så var denna läsning intressant och jag vart nyfiken om en verksamhet som jag kommer att fördjupa mig mer om är Fontänhusen

Psykiatriska verksamheter som finns enligt min kursbok
Psykiatri 1 skriven av Ann-Marie G Sanoma Utbildning

Organisation

1995 antogs en omfattande psykiatrireform i Sverige. Den styr hur den psykiatriska vården och omsorgen är organiserad idag.

Enligt psykiatrireformen ansvarar kommunerna för att planera och ordna boende, stöd samt vård till människor med psykiska funktionsnedsättningar.

Landstingens psykiatriska verksamhet ansvarar för att utreda, diagnosticera och behandla psykisk ohälsa. I psykiatrireformen poängteras att kommuner och landsting ska samarbeta. Det ska även ske en samverkan med andra organisationer, t.ex. arbetsförmedlingen och försäkringskassan.

Kommunen har ansvar för:

Boendestöd:
Stöd i hemmet
Bostad med särskild service

Meningsfull sysselsättning:
Dagverksamhet

Landstingen har ansvar för:

Psykiatrisk slutenvård
Krishem
Psykiatrisk öppenvård

Psykiatrisk slutenvård

Den slutna psykiatriska vården utgörs av psykiatriska akutavdelningar och vårdavdelningar.

Enbart svårt psykiskt sjuka människor blir intagna i sluten psykiatrisk vård.

I flertalet fall söker patienten vård frivilligt och är intagen enligt hälso- och sjukvårdslagen. En människa som är svårt psykiskt sjuk kan bli intagen enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), dvs. personen blir intagen mot sin vilja.

Psykiatriska krishem

Psykiatriska vårdavdelningar är ofta en orolig miljö, där många akut sjuka personer samlas. När man är svårt psykiskt sjuk kan denna miljö förvärra tillståndet. I vissa landsting finns därför krishem, som är små vårdenheter i hemlik miljö, med fem till sex vårdplatser. Ett krishem har psykiatriskt utbildad personal dygnet runt.

Psykiatrisk öppenvård

Psykiatriska öppenvårdsmottagningar fungerar till viss del på samma sätt som vårdcentraler, men de vänder sig till människor med psykisk ohälsa. På dessa enheter bedrivs olika former av behandling: medicinsk behandling, psykologisk behandling och psykiatriskt inriktad sjukgymnastik.

Psykiatriska öppenvårdsmottagningar har endast öppet dagtid. På vardagar, och man måste beställa tid för att få behandling. Svårt psykiskt sjuka människor behöver kunna få hjälp dygnet runt, utan väntetider. För dessa patienter finns mobila team.

Psykiatriska mobila team

De psykiatriska mobila teamen besöker psykiskt sjuka människor i deras hem dygnet runt. Personalen har utbildning i psykiatri och kan ge akut behandling.

Boendestöd och bostad med särskild service

En människa med psykiska funktionsnedsättningar kan få boendestöd i sitt hem med olika dagliga sysslor som personlig omvårdnad, tillsyn, matlagning och städning.

Stödet kan ges av hemtjänsten eller av en boendestödjare, som är speciellt utbildad för att möta människor med psykisk ohälsa.

För brukare med stort behov av hjälp finns gruppboende, s.k. bostad med särskild service. På ett gruppboende bor flera personer med psykiska funktionsnedsättningar, men varje brukare har en egen lägenhet.

På boendet finns personal stora delar av dygnet. Deras uppgift är att stödja de boende i vardagslivet, men en viktig målsättning är att alla dagliga sysslor, så långt som möjligt, ska utföras av brukarna själva.

Sysselsättning

Människor med psykiska funktionsnedsättningar har ofta svårt att få en anställning. Det är därför viktigt med arbetsrehabiliterande insatser och att erbjuda annan sysselsättning, t.ex. dagverksamheter, för de personer som saknar förmåga att ha ett vanligt jobb. Vissa dagverksamheter är inriktade på träning och rehabilitering. Andra är mer en mötesplats (träffpunkt), där brukaren kan få gemenskap, ett mål mat och delta i olika aktiviteter.

Fontänhusen

Fontänhusen drivs av en stiftelse och är helt fristående från kommuner och landsting. I Sverige finns för närvarande tio fontänhus.

” Fontänhusens grundfilosofi och aktiva program

Fontänhusens filosofiska synsätt utgår från ett helhetsperspektiv som bygger på delaktighet och medbestämmande och ett deltagande i sammanhang som täcker in hela livssituationen. Verksamheterna tar sin utgångspunkt i varje människas behov av och rätt till att ingå i en arbetsgemenskap, känna sig behövd och saknad om man uteblir och att vars och ens insatser är nödvändiga för att sammanhanget skall bestå. Medlemmar får, och ger, stöd utifrån de behov som är aktuella och avgör själva hur stödinsatserna skall se ut. Relationer och kamratskap byggs genom gemensamt arbete i klubbhuset.”

Information från Sveriges Fontänhus https://www.sverigesfontanhus.se/wordpress/organisation/programforklaring

Att läsa om Psykiatriska olika verksamheter var intressant och jag kommer att läsa mer om dom olika verksamheterna.

 

 

Kategorier
Blogginlägg Psykiatri 1 Ronny Ronnys blogginlägg Vård och Omsorgsprogrammet

Psykiatrins Historia

Har läst Psykiatrins Historia. Från dåtid till nutid.
Det är skrämmande hur vi har behandlat människor förr i tiden som har var psykiskt sjuk, tack och lov har det blivit mycket bättre, men mycket är kvar att jobba på.

Detta har hänt enligt min kursbok
Psykiatri 1 skriven av Ann-Marie GSanoma Utbildning

Historik, fram till 18oo-talet
En läkare vid namn Galenos menade, att psykiska sjukdomar orsakades av en obalans mellan de fyra kroppsvätskorna, gul galla, svart galla. Slem och blod. Genom att återställa balansen i kroppen med örter.

Under 1600- och 1700-talen började naturvetenskapen växa fram i Europa och vetenskapsmän sökte efter förklaring till allt.

De psykiskt avvikande började ses som sjuka, men det ansågs ändå som självklart att dessa ”dårar” skulle hållas avskilda från samhället.

Därför gömdes de undan i hemmet eller stöttes ut från byn eller staden.

Historik, perioden 1850-1950

Under 1800-talet och I början på 1900-talet byggdes stora sinnessjukhus. Avsikten var att sinnessjukhusen skulle vara egna samhälle. På så sätt kunde man skydda samhället från de psykiskt sjuka.

Personalen hade sällan någon utbildning för arbetet utan rekryterades från militäran.

Patienterna utsattes för överraskningsbad och svängstolar.
Överraskningsbad, patient n fördes ut på en på bro där en fallucka öppnades sa att han föll ner i iskallt vatten.

Svängstolar, patienten sattes i en stol som snurrade runt med stor hastighet tills han blev medvetslös.

Efterhand kom behandlingsmetoder. Man använde insulinkoma. ECT och lobotomi. Insulinkoma gick ut på att ge så stora doser insulin att patienten föll i koma p.g.a. lågt blodsocker. Vid ECT (elbehandling) utlöstes ett epileptiskt anfall av en strömstöt i hjärnan. Lobotomi innebar att man skar av vissa nervbanor i hjärnan.

Syftet med metoderna var att patienterna skulle bli lugna och hanterbara, men alltför ofta ledde dessa ”behandlingar” till obotliga hjärnskador.

Historik, perioden 1950-1970

Under 1950-talet skedde stora förändringar inom psykiatrin.

Människosynen blev mer humanistisk, sinnessjukhus blev mentalsjukhus och och det öppnades psykiatriska kliniker på lasaretten.

Man uppfann läkemedlet klorpromazjizin, ett preparerat tt som motverkar allvarliga psykiska symtom som hallucinationer och ångest.

På 1960-talet började allt fler ifrågasätta mentalsjukhusen. Flera undersökningar visade att stora institutioner har en skadlig inverkan på den enskilde patieta bidrog.

I slutet på 1960-talet bildades Riksförbundet för Social och Mental hälsa, RSMH, och krävde att de psykisk sjuka skulle få mer inflytande över hur den psykiatriska vården utformades.

Historik, perioden 1970-1995

I början av 1970-talet kom en ny behandlingsoptimism. Nya yrkesgrupper som psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter och sjukgymnaster började arbeta inom psykiatrin.

1970-talet kom larmrapporter om att psykiskt sjuka människor levde i misär utanför den psykiatriska slutenvården.

På 1980-talet genomfördes en stor organisationsförändring inom psykiatrin, sektoriseringen. Psykiatriska öppenvårdsmottagningar skulle nu ha huvudansvaret för psykiatrisk vår och behandling.

Gruppboenden för människor med psykiska funktionsnedsättningar växte fram och den psykiatriska kunskapen och kompetensen utvecklades.

Ar 1989 konstaterades i psykiatriutredningen att psykiskt sjuka människor har klart sämre levnadsförhållanden och välfäfärden än andra grupper i samhället.

Historik, perioden 1995-2011

På 1990-talet skedde stora förändringar inom psykiatrin. Den slutna psykiatriska vården avvecklades alltmer. Målet var att människor mec psykiska funktionsnedsättning skulle få stöd i sitt hem eller i små gruppboenden.

Men öppenvård och gruppboenden hade inte byggts ut i tillräckligt stor omfattning. Konsekvensen blev ett ökat antal socialt utslagna psykiskt sjuka människor. För att motverka denna utveckling genomfördes psykiatrireformen.

Psykiatrireformen, som började genomföras 1995, gäller framförallt de människor som har en långvarig och allvarlig psykisk funktionsledsättning.

År 2003 presenterade Socialstyrelsen en utvärdering av psykiatrin

Detta är mina reflektion på Psykiatrins Historia. Från dåtid till nutid.

Mycket intressant läsning och detta kommer jag att fortsätta läsa om, och det finns så mycket på nätet Smile

 

 

 

Kategorier
Blogginlägg Psykiatri 1 Ronny Ronnys blogginlägg Vård och Omsorgsprogrammet

Kursinnehåll psykiatri

Idag har jag skrivit ut alla avsnitt och satt i dom i psykiatri pärmen och ny logga också J, kursen kommer att vara så givande och intressant men mycket att läsa, tur att man har lång tid på sig.

Samt har jag laddat ner sidorna i MP3 format, förlaget har lagt ut sidorna inlästa perfekt detta gillar J

Avsnitt 1: Psykiatrins Historia. Från dåtid till nutid.
Avsnitt 2: Psykisk hälsa och ohälsa och förklaringsmodeller
Avsnitt 3: Psykiska funktionsnedsättningar
Avsnitt 4: Yrkeskompetens

I detta ingår också:
Instuderingsuppgift
Övningsprov
Examination

Kategorier
Blogginlägg Psykiatri 1 Ronny Ronnys blogginlägg Vård och Omsorgsprogrammet

Psykiatri 1

Igår kom beskedet att jag kom in på kursen Psykiatri 1, Kursstart:2014-01-12 Kursslut:2015-04-27

Så här beskriver skolverket kursen

PSYKIATRI
Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar
vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar.
Ämnets syfte
Undervisningen i ämnet psykiatri ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om olika psykiska funktionsnedsättningar. Den ska
bidra till att eleverna utvecklar förmåga att kommunicera och möta patienter och brukare med ett lyhört, respektfullt och empatiskt
förhållningssätt. I undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvärldens betydelse för uppkomst av
psykisk funktionsnedsättning liksom om samhällets och enskilda människors möjlighet att påverka den.
Undervisningen ska bidra till att eleverna blir medvetna om de fördomar som finns om psykiska funktionsnedsättningar. I undervisningen
ska eleverna ges möjlighet att diskutera orsaker till ökningen av psykisk ohälsa i samhället inte minst bland unga samt utveckla förståelse
av att psykisk ohälsa kan drabba alla människor och att det är lika naturligt att söka hjälp för det som för en fysisk sjukdom. Eleverna
ska dessutom utveckla förståelse av hur vården, omsorgen och omvårdnaden ska utformas för patienter och brukare med psykiska
funktionsnedsättningar. Eleverna ska ges möjlighet att planera, genomföra, dokumentera och utvärdera arbetet utifrån omvårdnads- och
omsorgsprocessens olika steg.
Undervisningen i ämnet psykiatri ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
1. Kunskaper om lagar och andra bestämmelser som styr verksamhetsområdet samt förmåga att arbeta efter dessa i praktisk verksamhet.
2. Kunskaper om den historiska utvecklingen inom verksamhetsområdet samt om betydelsen av evidensbaserad kunskap.
3. Kunskaper om rättspsykiatrins samhällsskyddande verksamhet samt förmåga att se människan bakom brottet i arbetet med att
återanpassa patienten till ett liv i frihet.
4. Kunskaper om orsaker till att psykisk ohälsa uppstår samt faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa.
5. Kunskaper om olika psykiska funktionsnedsättningar samt förmåga att tillämpa dessa kunskaper i praktisk verksamhet.
6. Kunskaper om omvårdnads- och omsorgsprocessens olika steg och innehåll vid olika psykiska funktionsnedsättningar samt förmåga
att tillämpa dessa kunskaper i praktisk verksamhet.
7. Kunskaper om den samhällsbaserade psykiatrins olika stödåtgärder i arbetet med patienter och brukare som är i behov av återhämtning.
8. Förmåga att möta och kommunicera med patienter, brukare och närstående på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt samt förmåga
att reflektera över sitt eget förhållningssätt i mötet med dem.
9. Förmåga att med kreativitet och initiativförmåga medverka i vårdens, omsorgens och omvårdnadens förbättrings- och kvalitetsarbete
utifrån evidensbaserad kunskap.
10. Kunskaper om hur ett väl utvecklat samarbete med olika huvudmän, yrkesgrupper och närstående påverkar patienters och brukares
återhämtning positivt.
Kurser i ämnet
Psykiatri 1, 100 poäng.

Psykiatri 1 beskriver hur personer med olika psykiska funktionsnedsättningar upplever att drabbas av psykisk ohälsa. Deras berättelser åtföljs av strukturerade beskrivningar av hur psykisk ohälsa kan ta sig uttryck i form av olika symtom och andra kännetecken. Personerna berättar hur de vill att mötet med olika yrkesgrupper ska vara. Dessa berättelser bidrar till att utveckla elevens förmåga att möta personer, som mår psykiskt dåligt, med respekt, lyhördhet och empati. Kommunikation och möte med patient och brukare kräver kunskap om olika former av psykiatrisk behandling, omvårdnad, omsorg samt bemötande och förhållningssätt. Innehållet utgår från evidensbaserad kunskap och beprövad erfarenhet.

Prov läs boken här

Kategorier
Blogginlägg Lärgården Psykiatri 1 Utbildning

Psykiatri 1

Psykiatri 1

Idag kom beskedet att jag kom in på kursen Psykiatri 1, denna kurs läste som sommarkurs 2013 men avbryt kursen, men nu skall jag ta mig ann denna kurs Smile Kursstart:2014-03-31 Kursslut:2014-04-25

Psykiatri 1 beskriver hur personer med olika psykiska funktionsnedsättningar upplever att drabbas av psykisk ohälsa. Deras berättelser åtföljs av strukturerade beskrivningar av hur psykisk ohälsa kan ta sig uttryck i form av olika symtom och andra kännetecken. Personerna berättar hur de vill att mötet med olika yrkesgrupper ska vara. Dessa berättelser bidrar till att utveckla elevens förmåga att möta personer, som mår psykiskt dåligt, med respekt, lyhördhet och empati. Kommunikation och möte med patient och brukare kräver kunskap om olika former av psykiatrisk behandling, omvårdnad, omsorg samt bemötande och förhållningssätt. Innehållet utgår från evidensbaserad kunskap och beprövad erfarenhet.

Prov läs boken här