Kategorier
Blogginlägg Lärgården Ronny Ronnys blogginlägg Specialpedagogik 1 Specialpedagogik 2 Utbildning

Beställt boken om Specialpedagogik och funktionshinder

specialpedagogik-och-funktionshinder

 

Idag har beställt boken om Specialpedagogik och funktionshinder som är skriven av Jakobsson, Inga-Lill Nilsson, Inger som ges ut av förlaget Natur & Kultur, från Riksförbundet Attention

Jag vart rekommenderad denna bok av vår lärare i kursen Specialpedagogik 2, så här beskriver man boken:

I varje skolklass finns elever med olika förutsättningar och behov därför är det angeläget att alla lärare har kunskap om specialpedagogik och funktionshinder. Denna gedigna grundbok belyser de vanligaste funktionsnedsättningarna ur ett pedagogiskt perspektiv med utgångspunkt i lärares yrkesroll.

I olika kapitel behandlas utvecklingsstörning, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (ADHD, Aspergers syndrom, autism, koncentrationssvårigheter m.fl.), fysiska funktionsnedsättningar samt läs-, skriv- och matematiksvårigheter.

Här finns rikligt med återkoppling till den pedagogiska praktiken samt tillgång till förklaringsmodeller för att hantera situationer som uppstår i vardagen.

Specialpedagogik och funktionshinder är det vinnande bidraget i Natur & Kulturs manustävling i pedagogik 2010. Så här skriver juryn i sitt utlåtande: Specialpedagogik och funktionshinder är ett gediget, balanserat och forskningsanknutet verk som bottnar i solida erfarenheter. Författarna har valt att behandla ett område som är angeläget för alla blivande lärare. På ett sakligt och engagerat sätt lyckas de förmedla de grundläggande kunskaper inom området som krävs för att kunna se och möta olika elevers behov i en inkluderande lärmiljö.

Här kan provläsa boken, klicka här

 

Kategorier
Blogginlägg Lärgården Ronny Ronnys blogginlägg Specialpedagogik 2 Utbildning

Kursplanering

ronnytva

Jag kommer att läsa Specialpedagogik 2 på heltid, 40 timmar i veckan, och sträcker sig mellan vecka 38-42

Planeringen (Grov)

Avsnitt 1.
Vecka 38 måndag 16 – söndag 22 september

Vi träffas för kursstart på Lärgården tisdagen den 17/9 kl. 17:30-20:00

Gruppforum 1:
Inlämnas senast fredag den 20 september,vecka 38

Gruppforum 2:
Inlämnas senast söndag 22 september, vecka 38.

Avsnitt 2.
Vecka 39 måndag 23 – söndag 29 september

Prov på Lärgården tisdagen den 24/9 kl 16.30 Muntligt

Gruppforum 3:
Inlämnas senast söndag den 29 september, vecka 39.

Individuell examination:
Inlämnas senast söndag den 29 september, vecka 39.

Avsnitt 3 

Vecka 40 måndag 30 september – söndag 6 oktober

Gruppforum 4
Inlämnas senast söndag den 6 oktober, vecka 40.

Gruppforum 5
Inlämnas senast söndag den 6 oktober, vecka 40.

Individuell examination
Inlämnas senast söndag den 6 oktober, vecka 40.

Avsnitt 4
Vecka 41 måndag 7 – söndag 13 oktober.

Gruppforum 6 :
inlämning söndag den 13 oktober, vecka 41.

Individuell examination:
Inlämnas senast söndag den 13 oktober, vecka 41

Kurslitteratur

Svensson Höstfält, S: Specialpedagogik 2. Sanoma utbildning 2012

Kategorier
Blogginlägg Lärgården Ronny Ronnys blogginlägg Specialpedagogik 2 Utbildning

Kurs upplägg i kursen specialpedagogik 2

I eftermiddags så fick jag kursupplägget angående kursen Specialpedagogik 2, så jag satt igång att läsa igenom kursinformationen och skrev ut allt Smile

1

 

Allt utskrivet mycket papper vart det Smile

Organisation dvs ha ordning på pappren är A & O för mig fast jag sparar allt digitalt så har jag även pappersutskrift också.

 

Även i datorn, mobilen, surplattan samt Googel driver har jag ordning på alla min mappar Smile

Kurs upplägget känns bra med många inlämnings uppgifter så känns stimulerande och känns att bli godkänt blir målet o andra sidan brukar det ändras under kursens gång Smile

 

Kategorier
Blogginlägg Lärgården Ronny Ronnys blogginlägg Specialpedagogik 2 Utbildning

Pärm Specialpedagogik 2

1

 

Så var det dax för den 11 kurspärmen ”Specialpedagogik 2”

Till varje kurs har jag en bild som gäller för den aktuella kursen och till Specialpedagogik 2 vart det ”lekande barn”

Föra kursens bild

Många pärmar blir det men så älskar jag att ha organiserat Smile

Kategorier
Blogginlägg Lärgården Ronny Ronnys blogginlägg Specialpedagogik 1 Specialpedagogik 2 Utbildning

Akut lösning påTele 2 arena blev brant ramp

I går läste jag en artikel i Dagens Nyheters nätupplaga
(Publicerad 2013-09-10 15:34)

Att Stockholmsarenan är långt ifrån färdig – särskilt inte för personer med funktionshinder.

Jag tycker det är viktigt att man har en Inkludering och Integrering av personer med en funktionsnedsättning i vårt samhälle för det är mycket viktigt att man tar bort alla funktionshinder som uppkommer i relation till den omgivande miljön.

Artikeln i sin helhet

Branta ramper där rullstolarna kanar, glasrutor utan kontrastmarkering, dörrar som inte öppnas och bara en angöringsplats för färdtjänst.
Stockholmsarenan är långt ifrån färdig – särskilt inte för personer med funktionshinder.

Redan efter första fotbollsmatchen var kritiken hård mot Tele 2 arena. Precis som på grannen Globen hade handikapplatserna placerats så att rullstolsburna inte såg någonting när personerna på raden framför reste sig upp.

SGA Fastigheter har nu ordnat ett provisoriskt podium så att rullstolarna kommer upp en halvmeter. DN var med när flera organisationer för funktionshindrade samt tillgänglighetsansvariga politiker bjöds in för en extra husesyn och för att testa akutlösningen.

Sikten från podiet på långsidan är bra men när Nisse Duwähl ska bromsa för att rulla nedför podiet kanar rullstolen och är nära att välta nedför den glatta ytan.

– Det här är en säkerhetsrisk som de måste åtgärda. Det är väldigt lätt att tippa och det går inte att bromsa för det är för brant och halt, säger Nisse Duwähl.

Han är Bajen-fan och ser de aktiva sittplatserna som ett dilemma.

– I England har man förbjudit folk att ställa sig upp under matcherna. Men hur ska man stoppa den reflexen. Jag vet själv, innan jag började använda stol, så ställde jag mig upp när det blev mål, det är ju bara så, säger Nisse Duwähl.

SGA Fastigheter äger stadens fem sportarenor och har vd:n på plats som lovar att justera rampen.

– Vi har löst problemet efter den första matchen och kritiken. Vi får prova oss fram, men kan permanenta lösningen om den fungerar, säger Mats Grönlund.

Ewa Samuelsson (KD), ordförande i kommunstyrelsens råd för funktionshindersfrågor, är nöjd med bolagets snabba reaktion.

– Det är bra att man är lyhörd och löste problemet snabbt. I Berlin har man möjlighet att höja och sänka golvet vid olika evenemang. Det var ett krav att tillgängligheten skulle byggas in redan från början, med gott om handikapplatser, 130 stycken, och handikapptoaletter, säger hon.

Vi fortsätter runt arenan som fortfarande är en stor byggarbetsplats. Mycket är otillgängligt – inte bara för funktionshindrade. Få automatiska dörrar öppnar sig som de ska. Överallt ligger byggbråte och i taken hänger lösa kablar. Den gravt försenade arenan ska slutbesiktigas först den 30 oktober.

– Tyvärr har vi hamnat i den här tidssituationen. Det är ytterst olyckligt att vi öppnar innan det är helt färdigt. Vi frågar byggbolaget varje dag när det är klart, troligen först fram i vår, säger Mats Grönlund.

Under rundvandringen upptäcks fler problem. Entrédörrarna i glas saknar kontrastmarkering vilket gör att man lätt går in i dem, synskadad eller inte. Det saknas ledstråk till informationsdisken, det finns bara en plats där taxi kan stanna och för att boka handikapplats kan man inte använda Ticnet.

– Man får inte beställa via nätet eftersom det tyvärr missbrukas av andra. Däremot behöver man inte ta sig hit för att hämta biljetterna utan kan få dem hemskickade, säger Mats Grönlund.

Men hissarna är rymliga, hörsel­slingorna installerade och vid kiosker och barer finns en rullstolsanpassad nedsänkt del. DHR:s representant Annika Sjöstedt är försiktigt positiv trots att mycket återstår att göra.

– Jag vill se det i praktiken innan jag kan bedöma om det är bra eller dåligt. Det verkar vara långa avstånd och finns också bara en angöring för taxi, det är lite snålt, säger Annika Sjöstedt.

Källförteckning

DN
https://www.dn.se/sthlm/akut-losning-patele-2-arena-blev-brant-ramp/

Kategorier
Blogginlägg Lärgården Ronny Ronnys blogginlägg Specialpedagogik 1 Specialpedagogik 2 Utbildning

NPF- Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

hämtaNu har jag läst färdigt kursen Specialpedagogik 1 och fått lära mig att jag har ett Neuropsykiatriska funktionsnedsättning, efter som  dyslexi och språkstörningar kan ses som neuropsykiatriska.

Fakta
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är svårigheter som beror på hur hjärnan arbetar och fungerar. De vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna är ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och Tvångssyndrom – OCD.

Även relaterade tillstånd till exempel dyslexi och språkstörningar kan ses som neuropsykiatriska. De olika diagnoserna är närbesläktade och det är vanligt att samma person har flera diagnoser.
Personer med NPF har ofta svårigheter med:
reglering av uppmärksamhet
impulskontroll och aktivitetsnivå
samspelet med andra människor
inlärning och minne
att uttrycka sig i tal och skrift
motoriken
Många människor har de här svårigheterna i större eller mindre grad. När svårigheterna är så stora att de kraftigt påverkar individens utveckling och möjligheter att fungera i samhället blir de en funktionsnedsättning.
Orsaker till NPF
Ärftlighet
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är betydligt vanligare i vissa släkter än i andra. Det tyder på att det finns en ärftlig benägenhet att utveckla neuropsykiatriska problem. Men exakt varför vissa drabbas och andra inte är oklart. Det finns vissa faktorer som ökar sannolikheten för NPF. Vanliga riskfaktorer är påfrestningar under graviditeten, förlossningen eller i nyföddhetsperioden såsom för tidig födsel, näringsbrist i moderkakan eller tidig hjärnhinneinflammation. De flesta barn som har varit utsatta för någon riskfaktor utvecklas dock helt normalt. Det finns också sjukdomar vars symtom i sällsynta fall kan uppfylla kriterierna för ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Det gäller vissa kromosomavvikelser, epilepsi och några ämnesomsättningssjukdomar.
Miljöpåverkan
Dålig uppväxtmiljö kan inte orsaka neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Däremot kan en ogynnsam omgivning förvärra problemen. Det fungerar också tvärtom. En bra miljö med förstående anhöriga, vänner, lärare, chefer och arbetskamrater, underlättar och minskar symtomen samt gör det lättare att leva med funktionsnedsättningen.
Leva med NPF
Småbarn
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ger sig ofta till känna under barndomen. Ibland märks problemen tydligt redan under de första åren, ibland rör det sig om lindrigare svårigheter som bara kommer till uttryck i vissa situationer. Ett tidigt tecken kan vara att barnet inte lär sig tala inom förväntad tid.
Många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är påtagligt överaktiva. De har ovanligt svårt att sitta still, hoppar från en aktivitet till en annan och hamnar lätt i konflikter med andra barn. De kan också vara alltför passiva, drömmande och tidvis avskärmade. De kan ha svårt att anpassa sig till en grupp och svårt att förstå hur man gör när man leker. Vissa barn kan få häftiga utbrott utan att omgivningen förstår varför och en del barn är motoriskt klumpiga.
Skolbarn
I skolan ställs krav på att kunna anpassa sig och följa uttalade och outtalade regler. Därför blir neuropsykiatriska problem ofta synliga i samband med skolstarten. Det är lätt att barnen missförstås som bråkiga och det är vanligt att de hamnar i konflikter med sina klasskamrater. Många av barnen har dessutom inlärningssvårigheter. Det kan vara läs- och skrivproblem, svårigheter att förstå eller koncentrationssvårigheter.
Tonåringar
Ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hamnar ofta utanför den sociala gemenskapen. De impulsiva hamnar lätt i olämpliga kamratgäng och de inåtvända blir ofta ensamma, såvida de inte kan bevara kompisrelationer genom sina intressen. Många har dåligt självförtroende och några drabbas av depressioner. Därför är det väldigt viktigt med stöd, vägledning och närvarande vuxna under tonåren.
Vuxna
När den påfrestande tonårstiden är över upplever många en förbättring. De som fått rätt hjälp och stöd lär sig så småningom att förstå sig själva och att klara vardagslivet allt bättre. Problemen växer inte bort, men genom mognad och livserfarenhet lär sig många att kompensera sin funktionsnedsättning. Undersökningar som följer upp vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar visar dock att många är sjukskrivna eller förtidspensionerade på grund av stresskänslighet och anpassningsproblem.

Anhöriga
De svårigheter som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har syns inte utanpå. Därför är omgivningen ofta oförstående inför känsloutbrott, annorlunda reaktioner eller avvikande socialt beteende.
När det gäller barn och ungdomar är det alltid de vuxna som har ansvaret. Det är deras ansvar att skaffa sig kunskap så att varje barn blir begripligt. Det är också de vuxnas ansvar att skaffa sig verktyg för att hantera barnet. Detta är oftast lättare sagt än gjort eftersom det fortfarande finns stora brister i omhändertagandet av barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i samhället.
Även vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan behöva hjälp och stöd i vardagen för att klara kontakten med socialtjänsten, sjukvården, försäkringskassan och arbetsgivaren.

Källförteckning:
attention-riks.se. Attention.NPF- Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. (hämtat 20130910)
https://www.attention-riks.se/index.php/npf1.html

Kategorier
Blogginlägg Lärgården Ronny Ronnys blogginlägg Specialpedagogik 1 Specialpedagogik 2 Utbildning

Växande antal diagnoser skapar nya identiteter

wvzf7ehgi1ntq8jidgv1cw

Jag har just lyssnat på en mycket intressanta radioprogram som berör mig och det som jag läser om just nu. (specialpedagogik 1) Filosofiska Rummet på P1 där man diskuterar vad psykiatriska och neuropsykiatriska diagnoser gör med vår bild av normalitet och sjukdom.

Mycket intressant och lärorikt men framför allt jag känner igen mig

Om programmet

Nya tider, nya dignoser.  Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Karin Johannisson, professor i idé och lärdomshistoria och Rolf Alzén, läkare och docent i medicinsk humaniora diskuterar vår tids psykiska lidande.

Panikångest, depression, bipolär sjukdom, ADHD och Asberger. Floran av diagnoser växer, och skapar nya bilder av vilka vi är. För många är diagnosen  en befrielse och en bekräftelse på att det lidande man upplevt har en orsak. Samtidigt riskerar utrymmet för det normala att krympa. I boken Homo Patologicus – medicinska diagnoser i vår tid, beskriver filosofen Fredrik Svenaeus dilemmat med diagnoser och det är också ämnet i programmet.

Lyssna på programmet här!

Kategorier
Blogginlägg Lärgården Ronny Ronnys blogginlägg Specialpedagogik 1 Specialpedagogik 2 Utbildning

Medlemskap i Svenska Downföreningen

medelemskap down

 

Idag kom mitt medlemskap i Svenska Downföreningen.

Som är en ideell förening för personer med Downs syndrom, deras familjer, anhöriga, vänner och personal. Föreningen ordnar aktiviteter som stimulerar och inspirerar, samlar och sprider kunskap om Downs syndrom, samt verkar för att människor med Downs syndrom ska ha samma möjlighet till delaktighet och valfrihet som andra. Verksamheten som genomförs bygger på ideellt engagemang.

Eftersom jag eventuellt kommer arbeta  med barn med Downs syndrom så var det en självklarhet att bli medlem och var är naturligaste att få reda mer om Downs syndrom jo hos Svenska Downföreningen.

 

Kategorier
Blogginlägg Lärgården Ronny Ronnys blogginlägg Specialpedagogik 2 Utbildning

Idag kom nya kursboken Specialpedagogik 2

Bok

 

Idag kom min kursbok Specialpedagogik 2 (Läs mer om denna kursbok här)

Den här boken vänder sig till den som ska läsa kursen Specialpedagogik 2 som ingår i Vård- och omsorgsprogrammet och Barn och fritidsprogrammet. Kursen Specialpedagogik 2 bygger på kursen Specialpedagogik 1 och utgår därför från att eleven har en del förkunskaper att bygga vidare på Smile

Den verkar vara lika intressant som den första boken Smile Hoppas att dom hinner lägga upp alla sidorna i MP3 som jag kan ladda hem innan kurs starten Smile

 

 

Kategorier
Blogginlägg Lärgården Ronny Ronnys blogginlägg Specialpedagogik 2 Utbildning

Specialpedagogik 2

specialpedagogik_2_utkommer_juni_2013-svensson_hostfalt_sonja-22390756-2902292241-frnt

Nästa kurs som är Specialpedagogik 2 den startar måndagen 16 september så idag beställde jag kursboken Specialpedagogik 2 av Sonja Svensson-Höstfält som även är lärare på Lärgården, det ryktas om att hon kommer att ha kursen.

För att vara på den säkra sidan att boken kommer i tid så beställde jag den i dag Smile kursboken som jag har nu är Specialpedagogik 1 och den är också inläst så idag har jag skickat ett mail till förlaget och frågat om denna kurs bok kommer att finns inläst.

Information om kursboken
Specialpedagogik 2 fördjupar och utvecklar kunskaperna inom specialpedagogiken. I boken har författaren lyft fram barnperspektivet även om innehållet ska kunna användas i verksamheter som vänder sig till alla åldrar. Innehållet i boken präglas av det salutogena perspektivet och de fyra grundpelarna i värdegrundsarbete: ömsesidig trygghet – hänsyn – respekt – tillit. Med utgångspunkt i berättelser vill författaren förtydliga begrepp och förklaringar samt ge eleven möjlighet till reflektion över etiska dilemman.
Prov läs boken här
Ur innehållet:
– Integrering
– Exkludering
– Delaktighet
– Etiska överväganden
– Empowerment
– Evidensbaserat arbetssätt
– Strategier för handikappolitiken
– Intresseorganisationer
– Dokumentation
– Lagstiftning
Varje kapitel avslutas med sammanfattning och diskussionsuppgifter

Inledning
Kritisk granskning
Evidensbaserat arbetssätt
Forskning

1. FN:s standardregler och
Salamancadeklarationen
Inledning
FN:s standardregler
FN:s deklaration om mänskliga
rättigheter
FN:s barnkonvention
Salamancadeklarationen
Andra deklarationer

2. Funktionsnedsättningar
utifrån ett salutogent perspektiv
Inledning
Salutogenes
Kasam
International Classification of
Functions, ICF
Kroppsfunktioner
Kroppsstrukturer
Aktivitet
Delaktighet
Övriga faktorer

3. Specialpedagogiska teorier
och begrepp
Inledning
Specialpedagogiska begrepp
Normalitet och avvikelse
Differentiering
Segregering
Integrering och exkludering
Inkludering
Delaktighet
Makt
Empowerment
Specialpedagogiska teoretiker
Ingemar Emanuelsson
Claes Nilholm
Bengt Persson
Inga-Lill Jakobsson och
Inger Nilsson

4. Samhället och omgivningen
Inledning
Välfärdssamhället
Nationell strategi för handikappolitiken
Hållbara försäkringar
Utgångspunkt för utredningen
Direktiv för utredningen
Myndigheters ansvar
Staten
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Skolverket
Socialstyrelsen
Försäkringskassan
Landstinget
Kommunen
Samordning av insatser
Intresseorganisationer
Anhöriga

5. lagar och förordningar
Inledning
Lagar
Ramlag
Rättighetslag
Förordning
Föreskrift
Allmänna råd
Hälso- och sjukvårdslagen
Socialtjänstlagen
Lex Sarah
Lag om stöd och service till vissa
funktionshindrade
Lag om valfrihetssystem
Offentlighets- och sekretesslagen
Patientsäkerhetslagen
Delegering
Lex Maria
Patientdatalagen
Skollagen
Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljöförordningen och föreskrifter
Lag om medbestämmande i arbetslivet
Lag om arbetsskadeförsäkring

6. Värdegrund och etiska
riktlinjer
Inledning
Värdegrund
Lokalt värdegrundarbete
Etiska överväganden
Pliktetik
Konsekvensetik
Sinnelagsetik
Etiska dilemman
Socialstyrelsens etiska råd
Regler och bestämmelser
Ordningsregler
Övriga regler
Regler för personal
Rutiner på arbetsplatsen

7. Verksamheter
Inledning
Historik
Boendeformer
Gruppboende
Kollektivboende
Serviceboende
Stödboende
Boende med särskild service
Boendestöd
Undervisning ur ett historiskt
perspektiv
Undervisning idag
Grundskola
Särskola
Andra skolformer
Sysselsättning ur ett historiskt
perspektiv

Sysselsättning idag
Daglig verksamhet
Arbetsträning
Träfflokaler
Sysselsättning idag
Daglig verksamhet
Arbetsträning
Träfflokaler

8. tillgänglighet i samhället
Inledning
9. tillämpning
Inledning
Den yttre ramen
Den inre ramen
Evidensbaserat arbetssätt
Huvudpersonens erfarenheter och
önskemål
Personalens kompetens
Planerings- och genomförande-
processen
Levnadsförhållanden
Inventering
Planering
Genomförande
Utvärdering
Dokumentation
Tillämpning
Syfte
Löpande anteckningar